/
/

10 år med öppna jämförelser – Vård och omsorg om äldre – Jämförelser under åren 2007–2016

Denna rapport har tagits fram tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting och är en specialutgåva för att uppmärksamma att öppna jämförelser av vården och omsorgen om äldre publicerats i tio år. Rapporten visar på utvecklingen av kvaliteten i vården och omsorgen om äldre genom ett antal utvalda indikatorer och bakgrundsmått.

Bilaga

Kommuntabell

 

Sammanfattning

Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen har gemensamt tagit fram denna rapport. Det är en specialutgåva för att uppmärksamma att öppna jämförelser av vården och omsorgen om äldre publicerats i tio år. I rapporten visar vi utvecklingen av kvaliteten i vården och omsorgen om äldre genom ett antal utvalda indikatorer och bakgrundsmått som speglar delar av kvaliteten i hemtjänsten, i särskilt boende och i den sammanhållna vården och omsorgen om äldre. Rapporten har kompletterats med en tabellbilaga som finns på socialstyrelsen.se och skl.se. I tabellbilagan presenteras resultat för 20 indikatorer och 10 bakgrundsmått på kommunnivå, länsnivå samt för riket.

Några resultat:

Väntetiden till särskilt boende har på riksnivå ökat mellan åren 2007-2016, från 55 till 57 väntedagar. Spridningen mellan kommuner har varit stor.

I riket har andelen äldre med hemtjänst som anser att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål, endast förbättrats med en procentenhet mellan åren 2013 och 2016, från 86 till 87 procent. Även för personer i särskilt boende har resultaten endast förbättrats med en procentenhet under tidsperioden, från 79 till 80 procent.

Personalkontinuiteten i hemtjänsten har mellan åren 2007 och 2016 försämrats. År 2007 mötte den äldre personen med hemtjänst i genomsnitt 12 personal mellan kl. 07.00 och 22.00 (mätt under 14 dagar). År 2016 var motsvarande siffra 15 personal. Spridningen mellan kommunen med bästa respektive sämsta värde har ökat något under tidsperioden.

Mellan åren 2007 och 2016 ökade andelen personer i riket, 65 år och äldre, som fick brytpunktssamtal före sin död från 31 till 63 procent. Personer i åldersgruppen 65 till 79 år fick brytpunktssamtal oftare än personer 80 år och äldre. År 2016 erhöll 62 procent av kvinnorna och 64 procent av männen ett brytpunktssamtal. Brytpunktssamtalen genomfördes mer sällan för personer i livets slutskede inom särskilt boende och i korttidsboende än för personer i ordinärt boende.

Vissa resultat har varit i stort sett oförändrade under åren, till exempel resultat för flera av indikatorerna från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?. Även om vissa resultat har varit oförändrade eller endast förbättrats lite, så är spridningen mellan olika kommuner och mellan verksamheter fortsatt stor. Det är därför viktigt att analysera resultaten på kommunnivå. Orsakerna bakom skillnaderna behöver analyseras lokalt och regionalt, i vissa fall tillsammans med företrädare för landstingen, eftersom sådana analyser kräver kunskap om lokala förutsättningar.

 

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2017
Artikelnummer: 2017-11-2
ISBN: 978-91-7555-430-3
Format: POD
Antal sidor: 40
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 42 kr