/
/

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd – Stöd för styrning och ledning – Remissversion

Dessa riktlinjer ger rekommendationer om vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd hos vuxna. De omfattar bland annat insatser vid insjuknande i psykos, antipsykotisk läkemedelsbehandling, psykologisk behandling, samordningsmodeller, boendeinsatser, rehabilitering, åtgärder vid akuta tillstånd samt åtgärder vid fysisk ohälsa.

Du har möjlighet att lämna synpunkter fram till och med den 15 januari 2018 via mejl: nr-schizofreni@socialstyrelsen.se. Den slutliga versionen kommer att publiceras under sommaren 2018.

Bilagor

Sammanfattning

Dessa riktlinjer ger rekommendationer om vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd hos vuxna. De omfattar bland annat tidiga insatser vid insjuknande i psykos, antipsykotisk läkemedelsbehandling, psykologisk behandling, modeller för att samordna insatser, boendeinsatser, olika former av rehabilitering, stöd och behandling vid akuta tillstånd samt åtgärder för att förebygga och behandla fysisk ohälsa.

Varje år insjuknar 1 500–2 000 personer i psykos i Sverige, och cirka 30 000–40 000 personer i Sverige har diagnosen schizofreni. I ett tidigt skede av psykossjukdom finns stora möjligheter att vända utvecklingen och stödja individen att återhämta sig. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör därför erbjuda samordnade insatser för personer som för första gången insjuknar i psykos. Insatser som bör ingå är exempelvis antipsykotisk läkemedelsbehandling, psykologisk behandling, stöd till närstående och studie- eller arbetsrehabilitering. Dessa insatser bidrar till att de som får insatserna kommer igång med att studera eller arbeta, vilket i sin tur kan bidra till fortsatt tillfrisknande.

Många som drabbas av schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd behöver fortsatt vård och stöd på flera olika sätt och i många fall av olika aktörer. Dessa personer bör erbjudas case management, som på svenska ofta kallas vård- och stödsamordning, för att ge ökad kontinuitet och minska risken att de tappar kontakten med vården och omsorgen. För de som har ett eget boende kan boendestöd ge ökad möjlighet att klara av ett självständigt liv och få större delaktighet i samhället. Även arbetsrehabilitering enligt IPS-modellen bidrar till detta, genom att erbjuda en väg in i arbetslivet.

Personer med psykisk sjukdom får ofta även fysiska sjukdomar, till exempel hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, och får inte alltid fullgod vård för dessa sjukdomar. Medellivslängden för personer med schizofreni är omkring 15 år kortare än hos befolkningen i övrigt. Biverkningar av antipsykotiska läkemedel är en orsak till fysiska sjukdomar. Andra orsaker är rökning, ohälsosamma matvanor och för lite motion. Både hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör därför erbjuda insatser för att främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor. De bör också erbjuda stöd i kontakter med hälso- och sjukvården, så att fler söker och får vård för sina fysiska besvär och sjukdomar.

Syftet med riktlinjernas rekommendationer är att ge politiker, tjänstemän och verksamhetschefer inom kommuner och landsting vägledning för beslut på gruppnivå om vilken vård och vilka stödinsatser som ska finnas tillgängliga för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Rekommendationerna kan bland annat användas som underlag för resursfördelning utifrån öppna och systematiska prioriteringar. Riktlinjerna innehåller därför även bedömningar av hur ett införande av rekommendationerna påverkar kostnader och organisation, utifrån en bild av hur verksamheterna bedrivs på nationell nivå i dag.

Sammanfattningsvis innebär dessa riktlinjer att mer resurser behöver tillföras vården och stödet till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, för att skapa hållbara strukturer för samverkan, utveckla kompetens hos personalen och öka kapaciteten så att fler får tillgång till de rekommenderade åtgärderna. På längre sikt förväntas detta innebära förbättrad kvalitet av vården och omsorgen, och därmed förbättrad hälsa, välmående och livskvalitet för personer i gruppen. Det kan möjliggöra att kostnaderna återgår till nuvarande nivåer eller minskar ytterligare.

För att Socialstyrelsen ska kunna följa upp tillämpningen av riktlinjerna har 39 indikatorer tagits fram, för att spegla de viktigaste rekommendationerna samt olika aspekter av god vård. Myndighetens utvärderingar kan sedan visa exempelvis hur stor andel av målgruppen som får en rekommenderad åtgärd.

De här riktlinjerna är en sammanslagning och revidering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser från 2011 respektive antipsykotisk läkemedelsbehandling från 2014, och ersätter således dessa.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2017
Artikelnummer: 2017-10-34
Format: POD
Antal sidor: 77
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Sofia von Malortie
075-247 31 65