/
/

Öppna jämförelser 2016 - Säker vård – En indikatorbaserad uppföljning

Denna rapport fokuserar på indikatorer för säker vård och redovisar ett urval av indikatorer. Här presenteras även en perspektivförskjutning från redovisning av skadeförekomst till redovisning av hur säker vården är genom att även fokusera på processer som förebygger vårdskador.

Rättelse av två diagram 2017-02-02. PDF utbytt.

Jämförelseverktyget kommer att uppdateras med rapportens resultat vid ett senare tillfälle.

Bilagor

Bilaga 2

Bilaga 3

Tabellbilaga

Sammanfattning

Rapporten belyser vården ur ett patientsäkerhetsperspektiv, vilket innebär att den fokuserar på indikatorer för säker vård. Den riktar sig till huvudmännen som ansvariga för styrning och ledning av hälso- och sjukvården men även till flera grupper inom professionen som arbetar med patientsäkerhet.

Här redovisas förekomsten av vårdskador, åtgärder som förebygger vård-skador, strukturella förhållanden som kan påverka förekomsten av vård-skador samt förhållanden som till en betydande del påverkar hur säker vården är. Rapporteringen innehåller en perspektivförskjutning från redovisning av skadeförekomst till redovisning av hur säker vården är genom att även fokusera på processer som förebygger vårdskador. Med vårdskador menas i det här sammanhanget skador som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vilket stämmer överens med patientsäkerhetslagens (PSL, 2010:659) definition av vårdskada.

Här redovisas några av resultaten i korthet:

 

Vårdskador, överbeläggningar, utlokaliseringar och läkemedel

  • Andelen vårdskador har minskat i riket under de 42 månader som lands-tingen har granskat slumpmässigt utvalda sjukhusvårdtillfällen med mar-körbaserad journalgranskning. Andelen patienter med vårdskador, dvs. skador som hade kunnat undvikas har minskat med över 10 procent mellan de jämförda perioderna. Så är det dock inte i alla landsting vilket gör att man på flera hålla behöver analysera sina resultat. Markörbaserad journalgranskning visar att utlokaliserade patienter har dubbelt så hög andel vårdtillfällen med vårdskador än patienter som vårdas på disponibel vårdplats.
  • Överbeläggningarna och utlokaliseringarna inom den slutna somatiska vården har tillsammans ökat från 2013 till 2016. Det är dock överbeläggningarna som stigit mest i riket som helhet. Vi ser även stora regionala skillnader för överbeläggningarna i synnerhet.
  • Andelen äldre personer som får läkemedel som bör undvikas har minskat över tid i samtliga landsting vilket är en positiv utveckling.

Förlossnings- och nyföddhetsvård

  • Tre av de sex indikatorerna visar en viss försämring över tid: låg   Apgar-poäng hos nyfödda barn, förlossningsskador hos nyfödda barn samt akut återinskrivning av modern efter förlossning. Tillsammans pekar resultaten på att landstingen bör uppmärksamma denna utveckling och undersöka orsakerna.

Stroke, hjärtsjukdom och diabetes

  • Om patienter med misstänkt stroke skrivs in på strokeenhet direkt minskar risken för efterföljande sjuklighet och funktionsnedsättning. Enligt Socialstyrelsens fastställda målnivå bör minst 90 procent av alla patienter skrivas in direkt och vårdas på strokeenhet under den akuta fasen. Det är många landsting som inte uppnår målnivån. Fler landsting har ett eller flera sjukhus som inte alls eller endast delvis uppfyller kriterierna för strokeenhet. 
  • Andelen patienter som får basbehandling vid hjärtsvikt visar vårdens följsamhet till rekommendationer enligt nationella riktlinjer för hjärtsjuk-vård samt fastställd målnivå. Minst 65 procent av patienterna bör få kom-binationsbehandling med RAAS-hämmare och betablockerare. Utfallet ligger förnärvarande på 60 procent för riket som helhet.
  • Patienter bör få reperfusionsbehandling inom målsatt tid vid STEMI för att återställa syretillförseln till hjärtat vid ST-höjningsinfarkt. Det finns mycket stora skillnader mellan landstingen och endast ett fåtal landsting uppnår reperfusionsbehandling inom målsatt tid.
  • Andelen koronarangiografier (kranskärlsröntgen) och PCI via handled för att åtgärda förträngningar i hjärtats kranskärl har ökat. Nästan alla lands-ting ligger på en önskvärd nivå, det vill säga runt 80 procent av andelen patienter, vilket Svensk kardiologisk förening rekommenderar.
  • Dödligheten i hjärt-kärlsjukdom vid diabetes sjunker. Dock är risken för hjärt-kärlsjukdom förhöjd hos personer med diabetes. Män har en betydligt högre risk än kvinnor att drabbas av framtida hjärt-kärlsjukdom. Det finns stora variationer mellan landstingen.
  • Andelen ögonbottenundersökningar hos personer med typ 2-diabetes har minskat något under senare år. Det är viktigt med tidig upptäckt och be-handling av kärl-förändringar i ögonbotten.

Frakturer, knä- och höftproteser

  • Endast 13 procent av alla frakturdrabbade patienter erbjuds läkemedel mot benskörhet. Enligt Socialstyrelsens fastställda målnivå bör minst 30 procent av patienterna erbjudas dessa läkemedel. Variationerna i landstingen är mycket stora och förbättringspotentialen är betydande när det gäller att minska risken för framtida frakturer.
  • Andelen oönskade händelser efter knä- och höftprotesoperation har minskat i riket som helhet över tid men spridningen mellan landstingen är betydande.

Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

  • En stor andel av de personer som vårdades i slutenvården eller den specialiserade öppenvården för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hämtade ut antipsykotiskt läkemedel på recept det första halvåret efter sjukdomsepisoden. Läkemedelsbehandlingen har hög prioritet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Spridningen mellan landstingen varierade med nästan 20 procentenheter.
Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2017
Artikelnummer: 2017-1-16
Format: POD
Antal sidor: 148
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 117 kr

Kontakt

Marianne Aggestam
075-247 30 00