/
/

Användningen av statsbidraget till kvinno- och tjejjourer 2015

Rapporten redovisar hur lokala kvinno- och tjejjourer har använt 2015 års verksamhetsbidrag. De har arbetat med olika typer av stödinsatser för kvinnor och deras barn samt för flickor. Uppföljningen visar att insatser för att utveckla jourernas verksamhet har varit de mest effektiva för att nå jourens huvudmål.

Sammanfattning

Socialstyrelsen fördelade 15 932 825 kronor till 95 kvinno- och tjejjourer under 2015. Anslagssumman för statsbidraget var 24 500 000 kronor men hela beloppet kunde inte fördelas på grund av att alla sökande inte uppfyllde kraven för bidraget. Jourerna har beviljats verksamhetsbidrag för stödinsatser för kvinnor och deras barn när det gäller rådgivning, samtalsstöd, stöd vid myndighetskontakter, information, kompetensutveckling, kvalitetsutveckling, säkerhetsåtgärder i skyddat boende och stöd till insatser för att förebygga mäns våld mot kvinnor samt mäns och pojkars våld mot flickor och kvinnor.

Fyra jourer har inte använt något av statsbidraget och är därmed inte med i uppföljningen. Dessa fyra jourer har betalat tillbaka de medel som de beviljades.

Socialstyrelsen bedömer att syftet med verksamhetsbidraget som anges i förordningen har främjats. Socialstyrelsens uppföljning visar att knappt hälften av jourerna bedrivit verksamhet riktad mot en specifik grupp. Det vanligaste är arbete riktat mot våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund. Dessa jourer arbetar bland annat med rekryteringsinsatser för att öka den egna kompetensen och kompetens- och kvalitetsutveckling för anställda och jourkvinnor. Man arbetar även med särskilda informationsinsatser riktade till målgruppen i form av broschyrer på olika språk etc.

Socialstyrelsens sammanställning visar att 88 procent av jourerna uppger att de bedrivit verksamhet enligt plan i hög eller mycket hög utsträckning och 81 procent uppger att de har nått förväntade resultat i hög eller mycket hög utsträckning. Vidare uppger majoriteten av jourerna att de haft en god måluppfyllelse i hög utsträckning.

Majoriteten av jourerna bedömer att insatser för att utveckla jourernas verksamhet som de mest effektiva för att nå jourens huvudmål. Det enskilda område som flest jourer tar upp i detta sammanhang är kompetensutveckling för anställda och volontärer. Denna typ av insatser har också haft störst påverkan på målgruppen.

Majoriteten av jourerna uppger själva att de har en god måluppfyllelse. Socialstyrelsens uppföljning visar dock att det endast är nio procent av jourerna som har en god mål- och resultatstyrning. Här finns alltså en mycket stor utvecklingspotential och mycket arbete för jourerna att göra. I sammanhanget måste man dock komma ihåg att 2015 var första året som jourerna tilldelades verksamhetsbidrag i enlighet med förordningen och det är ett nytt sätt för jourerna att bedriva verksamhet.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2016
Artikelnummer: 2016-9-35
Format: POD
Antal sidor: 28
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 42 kr

Kontakt

Thomas Malm
075-247 30 00