/
/

Nationella riktlinjer – lägesbeskrivning 2016 – Antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Denna rapport redovisar en uppföljning av antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Uppföljningen har utgått från rekommendationerna i de nationella riktlinjerna för området från 2014.

Korrigerad 2016-09-21: sid 27, diagram A2.4, Gotlands värden har rättats på grund av felaktigheter i samband med åldersstandardisering. Gotlands värden redovisas efter ändringen utan åldersstandardisering.

Sammanfattning

I denna lägesbeskrivning redovisas en uppföljning av antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Utgångspunkten har varit rekommendationerna i nationella riktlinjer inom området från 2014. Huvudfokus för riktlinjerna är att ge vägledning om antipsykotisk läkemedelsbehandling för att patienter med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd ska få en så god läkemedelsbehandling som möjligt. I lägesbeskrivningen redovisas också en uppföljning av dödlighet bland personer med schizofreni samt resultat när det gäller vård och behandling vid samtidig hjärtinfarkt.

Resultaten av uppföljningen beskriver utgångsläget innan riktlinjernas införande, eftersom data ännu inte finns tillgängliga för att följa upp åren efter riktlinjens införande.

I lägesbeskrivningen redovisas resultat för riket och landstingen per kön, efter patientens utbildningsnivå, födelseland och eventuell ekonomisk utsatthet. Det sistnämnda mäts via ekonomiskt bistånd.
Viktiga resultat som ligger i linje med rekommendationer i nationella riktlinjer är:

  • Behandling med antipsykotiska läkemedel har högsta prioritet och drygt 85 procent av personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd behandlas med antipsykotiska läkemedel. Ingen skillnad finns mellan kvinnor och män och ingen förändring kan ses över tid.
  • Över hälften av nyinsjuknade behandlas med aripiprazol, olanzapin eller risperidon, läkemedel som har hög prioritet i nationella riktlinjer.
  • Behandlingar som har låg prioritet – klozapin ordinerat till nyinsjuknade utan suicidalt beteende och behandling med sertindol vid långvarig sjuk-dom, är mycket ovanliga.
  • Födda utanför Sverige behandlas visserligen i något lägre utsträckning med antipsykotiska läkemedel vid uppföljning oavsett sort men när det gäller specifika rekommenderade läkemedel eller indikationer på biverkningar finns inget som tyder på att utrikes födda är missgynnade. När det gäller dödlighet är mönstret snarare det motsatta för födda utanför Norden.

Viktiga resultat som inte ligger i linje med rekommendationer i nationella riktlinjer är:

  • Behandling med klozapin vid suicidalt beteende och vid svårbehandlade symtom har högsta prioritet men förekommer i lägre utsträckning än förväntat.
  • Behandling med risperidon i depåform har hög prioritet vid samtidigt missbruk av alkohol eller narkotika men förekommer sällan och har minskat över tid och ligger på 4 procent 2014.
  • Närmare 20 procent behandlas fortfarande med antikolinerga läkemedel, som indikerar extrapyramidala biverkningar, även om andelen minskat över tid. Lågutbildade personer behandlas i högre grad med dessa läkemedel i jämförelse med övriga, och män i högre grad än kvinnor.
  • Personer med ekonomiskt bistånd behandlas i mindre utsträckning än andra grupper med rekommenderade antipsykotiska läkemedel.

Andra viktiga resultat är:

  • Överdödligheten i gruppen är fortsatt hög, närmare 2,5 gånger så hög som i befolkningen i övrigt och lågutbildade schizofrenipatienter har den högsta dödligheten.
  • Dödligheten till följd av självmord är tiofaldigt förhöjd bland personer med schizofreni.
  • Vårdåtgärder vid hjärtinfarkt som reperfusionsbehandling och kranskärlsröntgen r mindre vanligt förekommande bland personer med schizofreni än bland övriga.
  • Även sekundärpreventiva åtgärder som rökstopp och fysisk träning inom hjärtrehabilitering efter hjärtinfarkt förekommer i lägre utsträckning.

Sammantaget tyder resultaten på generellt stabila trender över tid när det gäller antipsykotisk läkemedelsbehandling innan införandet av nationella riktlinjer. För vissa rekommenderade behandlingar finns relativt stora geografiska skillnader. Personer med schizofreni har betydande överdödlighet och sämre tillgång till vissa vårdåtgärder vid hjärtinfarkt än övrig befolkning. Inom gruppen schizofrenipatienter är ojämlikheten störst för personer med ekonomiskt bistånd och i viss mån för lågutbildade vad gäller behandling och resultat.

 

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2016
Artikelnummer: 2016-6-7
Format: POD
Antal sidor: 71
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr