/
/

E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna – Redovisning av nyckeltal för utveckling av e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2016

Rapporten redovisar utvecklingen av e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna. Med välfärdsteknik avses digitala tjänster som riktas till äldre personer och personer med funktionsnedsättningar som behöver stöd för att känna sig trygga och delaktiga i samhället.

Sammanfattning

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag tagit fram nyckeltal för utveck-lingen av e-hälsa i kommunerna och gjort en uppföljning genom en enkät till landets samtliga kommuner.

Nyckeltalen är baserade på intentionerna i e-hälsostrategin från 2010, Nationell eHälsa – strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg, och de mål som uttrycktes i överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 2013 om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten.

I den här rapporten sammanfattar vi resultaten av uppföljningen som gjordes under februari 2016. Det görs också vissa jämförelser med 2014 och 2015 års undersökningar. Rubrikerna avser de målområden som är angivna i regeringens överenskommelse med SKL.

E-tjänster för brukare och patienter

Utvecklingen av e-tjänster i kommunerna är svag. Kommunerna och regionala e-hälsosamordnare ger några förklaringar till att utvecklingen inte nått längre:

  • Mindre kommuner har inte resurser och kompetens att själva utveckla tjänster.
  • Tjänster utvecklade av externa leverantörer har ofta inte fungerat p.g.a. att applikationer inte samspelar med kommunens verksamhetssystem eller med andra e-tjänster. 
  • Utvecklingen av äkta e-tjänster som är kopplade till verksamhetssystemen behöver utvecklas av leverantörerna av verksamhetssystemen eller i samarbete med dessa. Det har hittills varit ett begränsat intresse för denna typ av utveckling hos kommunerna och leverantörerna av verksamhetssystemen.

Digitala trygghetslarm i ordinärt boende

Av enkäten framgår att det fanns cirka 207 000 trygghetslarm i hela landet i februari 2016. Av dessa var 99 000 digitala (48 procent av samtliga larm). Resterande 108 000 trygghetslarm var analoga (52 procent).

Cirka 37 procent av kommunerna hade digitaliserat alla trygghetslarm. Motsvarande siffra för 2015 var 16 procent och 2014 var det 9 procent.

Säker roll- och behörighetsidentifikation

I en majoritet av kommunerna (94 procent) använder den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen i kommunala vårdenheter en säker roll- och behörighetsidentifikation. Hos 70 procent av de privata utförarna använder den legitimerade personalen säker roll- och behörighetsidentifikation.

I cirka 46 procent av kommunerna använder all personal inom socialtjänstens myndighetsutövning säker roll- och behörighetsidentifikation. I 17 procent av kommunerna använder all socialtjänstpersonal i utförarledet i kommunala verksamheter säker roll- och behörighetsidentifikation. Motsvarande siffra för de privata utförarna är 47 procent.

Mobil dokumentation och tillgång till information

Det är få kommuner som har utvecklat ett mobilt arbetssätt inom såväl socialtjänsten som den kommunala hälso- och sjukvården. I 11 procent av kommunerna har all legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal möjlighet att läsa och dokumentera mobilt i de egna it baserade systemen, till exempel vid hembesök.

Hos 20 procent av de privata vårdföretagen kan den legitimerade personalen läsa och dokumentera mobilt.

Inom socialtjänsten är det 6 respektive 7 procent av kommunerna där all personal kan läsa och dokumentera mobilt. Av de privata utförarna är det 22 procent som kan läsa och dokumentera mobilt.

Nationell patientöversikt

Cirka 81 procent av kommunerna har anslutit sina verksamheter till den nationella patientöversikten (NPÖ) så att de kan ta del av andra vårdgivares journaluppgifter. Det är i dag i huvudsak landstingens hälso- och sjukvård som kan visa sina journaler i NPÖ och endast elva kommuner (4 procent) har möjlighet att dela med sig av journaluppgifter. Endast en leverantör av verksamhetssystem har en lösning för anslutning till NPÖ för att visa journaluppgifter.

Socialstyrelsens slutsatser

Resultaten från denna tredje uppföljning av utvecklingen av e hälsa i kommunerna visar en viss ökning inom de flesta områden. Undantaget är digitaliseringen av trygghetslarmen där det varit en mer påtaglig ökning. Socialstyrelsen konstaterar dock att flera av de mål som uttrycktes i överenskommelsen mellan regeringen och SKL inte har uppnåtts i kommunerna. 

  • Användningen av e-tjänster inom socialtjänsten är fortfarande på en låg nivå. 
  • Andelen digitala trygghetslarm ökar men kommunerna kommer inte att nå regeringens mål, att alla larm ska vara digitala den 31 december 2016. 
  • Användningen av NPÖ för att läsa information ökar men en mycket liten andel av kommunerna kan producera journalmaterial så att andra vårdgivare kan läsa. Uppföljningen visar också att en liten andel av de privata utförarna av kommunal hälso- och sjukvård använder NPÖ för att konsumera och inga alls producerar i systemet. 
  • I en mindre andel av kommunerna har all personal inom socialtjänsten tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation.
  • Andelen berörd personal som kan dokumentera och komma åt information mobilt är fortfarande låg.

    Socialstyrelsen konstaterar slutligen att socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården behöver ta ett större ansvar för att ta del i utvecklingen och att använda de trådburna bredbanden. Det finns behov av att utveckla välfärdsbredband som är anpassade till de krav på informationssäkerhet och kapacitet som socialtjänsten och hälso- och sjukvården måste ställa. Myndigheten ser ett behov av ytterligare diskussioner kring vad välfärdsbredband innebär och hur kommunerna långsiktigt kan utveckla dessa.

Läs hela sammanfattningen

 

Publiceringsår: 2016
Artikelnummer: 2016-5-30
Format: POD
Antal sidor: 61
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr