/
/

Hälso- och sjukvård och tandvård till asylsökande och nyanlända – Delrapport 2016

Rapporten redogör för kunskap om hälsa och vårdbehov bland asylsökande flyktingar samt nuläget (mars 2016) i hälso- och sjukvården och tandvården. Vidare redovisas åtgärder som landstingen hittills har vidtagit för att organisera och stärka upp vården p.g.a. flyktingsituationen.

Sammanfattning

Under 2015 sökte nära 163 000 individer asyl i Sverige, varav 70 procent män och drygt 70 000 barn. Hälften av barnen var ensamkommande. Migrationsverkets prognoser för migrationen de kommande åren är mycket osäkra. Faktorer som antal och hastighet i tillströmningen av asylsökande och nyanlända, fördelning över landet och aviserade förändringar av asyllagstiftningen kan påverka hälso- och sjukvårdens och tandvårdens möjligheter att tillhandahålla vård till berörda grupper.

Flyktingarna som kommer till Sverige är en heterogen grupp. Hälsostatus och vårdbehov påverkas av demografi och socioekonomisk bakgrund, situationen i hemlandet, vad individen varit med om under flykten och mottagningsprocessen i Sverige. Psykisk ohälsa på grund av exponering för olika traumatiska upplevelser och separation från familjemedlemmar är utbredd och riskerar att öka under asylperioden. Infektionssjukdomar förekommer, men risken för smittspridning till övriga befolkningen har bedömts vara låg. Tand- och munhälsan är dålig hos många asylsökande. Gravida asylsökande kvinnor har ett stort vårdbehov då de inte har följts upp före ankomsten till Sverige.

Socialstyrelsen konstaterar i denna delrapport att vården har påverkats av den kraftiga tillströmningen av asylsökande under 2015 och deras vårdbehov. Landstingen har rapporterat en måttlig eller allvarlig påverkan på vården överlag och för de mest belastade verksamheterna. I mars 2016 har påverkansgraden stabiliserats eller minskat något jämfört med december 2015. De verksamheter som har varit och fortfarande är mest påverkade är primärvården, akutsjukvården, barnhälsovården, tandvården, mödravården och psykiatrin. Tolkbrist utgör en utmaning för vården och innebär risk för påverkan på patientsäkerhet och en jämlik vård. Belastningen på vårdpersonalen är fortsatt stor och resursbrist är ett problem. Behov av att höja personalens transkulturella kompetens har identifierats. Det är mycket tydligt att vården är tämligen ojämnt belastad både mellan men även inom landstingen. Detta har inneburit stora utmaningar och krav på vårdens flexibilitet när det gäller bl.a. omfördelning av resurser.

Socialstyrelsens bedömning är att även om påverkan på vården är fortsatt stor är den till övervägande del hanterbar genom de organisations- och resursförändringar som har skett eller påbörjats. Situationen har krävt flexibla lösningar för att kunna tillhandahålla vård, hantera administrativa och praktiska hinder för vården samt informera om vårdsystemet. Om inflödet av asylsökande kvarstår på en lägre nivå liknande den under första kvartalet 2016 anser samtliga landsting och regioner att de kommer att kunna bedriva vården i samma omfattning som idag i ett ettårsperspektiv. Flertalet landsting har påbörjat ett strukturerat analys- och planeringsarbete för att kunna tillgodose vårdbehovet hos asylsökande och nyanlända på längre sikt.

 

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2016
Artikelnummer: 2016-5-1
Format: POD
Antal sidor: 47
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Viktoria Svensson
075-247 30 00