/
/

Öppna jämförelser 2015 – Vård och omsorg om äldre – Jämförelser mellan kommuner och län

Rapporten ger en bred bild av såväl vården som omsorgen om äldre och i fokus är indikatorer som belyser den sammanhållna vården och omsorgen. Rapporten belyser också särskilt boende samt hemtjänst och hemsjukvård i ordinärt boende.

Jämförelseverktyg

Jämförelser kan göras på läns-, kommun samt stadsdelsnivå.

Bilagor

Korrigerad 2016-06-07 Bilaga Kommunresultat kvinnor och män: Indikator 11 Mat och måltidsmiljö i särskilt boende. I den tidigare bilagan var värdena för män istället värdena för totalen (både män och kvinnor), dock stämde riksvärdet. Värdena är nu ersatta med korrekta siffror.

Korrigerad 2016-06-14: Bakgrundsmåtten beskriver andel av personer i hemtjänsten (B12) och i särskilt boende (B13) som uppgett att deras hälsotillstånd är mycket eller ganska dåligt samt att de har stora svårigheter att förflytta sig själva eller att de inte alls kan flytta sig själva. I rapporten under avsnittet Indikatorer och bakgrundsmått i Öppna jämförelser 2015 sida 55 står det felaktigt att personerna har uppgett sitt hälsotillstånd som gott och sin rörelseförmåga som god. Inga värden som är publicerade för de två bakgrundsmåtten är felaktiga. Beskrivningen av indikatorerna har även korrigerats i tabellbilagorna, fliken med indikatorbeskrivningar samt i bilagan med indikatorbeskrivningar för de båda aktuella bakgrundsmåtten.

Sammanfattning

För sjätte gången presenterar Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting öppna jämförelser av vården och omsorgen om äldre. Årets rapport belyser kvaliteten på vården och omsorgen utifrån olika perspektiv och områden.

De indikatorer som rapporten beskriver är möjliga för både kommunerna och landstingen att påverka. Rapporten ger en bred bild av såväl vården som omsorgen om äldre och i fokus är indikatorer som belyser den sammanhållna vården och omsorgen. Detta område är särskilt viktigt för gruppen äldre personer med stora behov av insatser från både kommuner och landsting. Rapporten belyser också särskilt boende samt hemtjänst och hemsjukvård i ordinärt boende.

I årets rapport presenteras 31 indikatorer samt 15 bakgrundsmått. Några nyheter i årets rapport:

  • Samtliga indikatorer och bakgrundsmått är numrerade. Vi hoppas att det underlättar läsarens orientering i rapporten.
  • De flesta indikatorerna som hämtas från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? är nya. I stället för att presentera resultaten för respektive fråga, har vi lagt samman svaren utifrån olika teman. Resultatet kan användas på ledningsnivå, till exempel när det finns behov av att prioritera områden för verksamhetsutveckling.
  • Indikatorn Förändring av självskattad hälsa är ny för i år och visar hur äldre bedömer sin hälsa år 2014 jämfört med år 2015.
  • Ett nytt bakgrundsmått har tagits fram som beskriver andelen personer med hemsjukvård av personer med hemtjänst.

    Vilka indikatorer som är jämförbara med resultat från föregående år, framgår av indikatorbeskrivningen i bilaga 2. Några av årets resultat:
  • Äldre personer med hemtjänst träffar i genomsnitt 15 olika personal under en tvåveckorsperiod, vilket är ett oförändrat resultat jämfört med föregående mätning. Indikatorn visar också på en stor spridning mellan kommunerna och varierar från sju upp till 23 personal under en tvåveckorsperiod.
  • Inom särskilt boende är 82 procent nöjda med det egna boendet och bland personer med hemtjänst är 89 procent nöjda med den verksamheten.
  • Cirka 61 personer per 1 000 invånare 80 år och äldre drabbas av fallskador. Kvinnor drabbas i högre utsträckning än män, 69 kvinnor över 80 år respektive 48 män över 80 år, per 1 000 invånare.
  • Fallskadorna leder ibland till frakturer. Indikatorn Frakturer på lår och höft för personer 65 år och äldre visar att 910 personer per 100 000 invånare 65 år och äldre drabbades av fraktur på lår eller höft. Antalet har minskat något sedan föregående period då antalet låg på 912 personer per 100 000 invånare. Precis som för indikatorn fallskador så är det stora skillnader mellan kvinnor och män. Bland män drabbas 610 personer jämfört med 1 162 personer per 100 000 invånare bland kvinnor.
  • För 31 procent av de äldre som bor på särskilt boende och som bedömts ha risk för trycksår planerades det för bruk av tryckutjämnande underlag. Andelen bör öka då tryckutjämnande underlag både kan motverka förekomsten och minska omfattningen av trycksår.
  • Inom särskilt boende uppger 45 procent att de är nöjda med de sociala aktiviteterna samtidigt som de uppgett att de inte känner sig ensamma. Indikatorn visar att kvinnor är mer nöjda och mindre ensamma än männen, 46 procent av kvinnorna är nöjda jämfört med 43 procent av männen.
  • Cirka 13,6 procent av de äldre i särskilt boende behandlas med antipsykotiska läkemedel. Behandlingen är ungefär lika vanlig bland kvinnor och män. Men indikatorn visar på stora variationer mellan kommuner och resultaten varierar från 0 procent till cirka 30 procent.
  • Andelen äldre i hemtjänst med olämpliga läkemedel för äldre är 10,9 procent, vilket är en förbättring med en procent jämfört med föregående år. 11,4 procent av kvinnorna behandlas med minst ett olämpligt läkemedel medan andelen bland män ligger på 9,9 procent. Även för denna indikator varierar kommunernas resultat. Resultaten på kommunnivå varierar från 2,4 procent till 24,4 procent. Behandling med olämpliga läkemedel är mindre vanlig i särskilt boende. För personer 75 år och äldre med beslut om särskilt boende behandlas 9,4 procent, vilket är en förbättring med drygt 1 procentenhet jämfört med föregående mätperiod.

Indikatorerna visar på stora resultatmässiga skillnader mellan kommunerna. Det finns därför stor anledning att titta på resultaten per kommun. Orsakerna bakom skillnaderna behöver analyseras lokalt och regionalt eftersom sådana analyser kräver kunskap om olika lokala förutsättningar.

 

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2016
Artikelnummer: 2016-3-1
ISBN: 978-91-7555-361-0
Format: Bok
Antal sidor: 162
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 138 kr