/
/

Tandhälsa bland unga vuxna som varit placerade – Registerstudie av tandhälsa och tandvårdskonsumtion bland 20–29 åringar som varit placerade i heldygnsvård under uppväxten

Syftet med studien har varit undersöka tandhälsan och tandvårdskonsumtionen hos unga vuxna som varit placerade i social dygnsvård under uppväxten.

Sammanfattning

Flera studier har visat att barn som är placerade har betydligt sämre somatisk och psykisk hälsa än andra barn. Detta gäller såväl vid och under placeringen, som senare i livet när de blivit vuxna. Mycket lite är dock känt om tandhälsan inom gruppen. Idag finns inget rikstäckande register över barns tandhälsa, men Socialstyrelsen inrättade år 2008 ett tandhälsoregister för den vuxna befolkningen. Med hjälp av detta register har Socialstyrelsen nu genomfört den första rikstäckande studien av tandhälsan bland tidigare placerade barn, det vill säga unga vuxna (20–29 år) som under uppväxten varit placerade i heldygnsvård av socialtjänsten. I studien ingår 1,7 miljoner personer varav cirka 65 000 varit placerade någon gång under uppväxten. Resultaten visar följande:

  • Unga vuxna som varit placerade när de var barn besökte inte tandvården för förebyggande tandvårdskontroller i samma utsträckning som andra jämnåriga. Bland dem som varit långvarigt placerade under uppväxten var andelen som inte gjort något kontrollbesök under en sexårsperiod nästan dubbelt så hög som bland dem som aldrig varit placerade, 39 procent jämfört med 20 procent bland män och 23 procent jämfört med 12 procent bland kvinnor. Akuta tandvårdsbesök var däremot vanligare bland dem som någon gång varit placerade under uppväxten, jämfört med dem som aldrig varit det.
  • De som varit placerade hade också i genomsnitt fler skadade eller saknade tänder, och de hade dragit ut tänder i betydligt högre grad än de icke-placerade. Vid 29 års ålder hade omkring 10 procent av de tidigare placerade dragit ut någon annan tand än en visdomstand, jämfört med cirka 3 procent bland de icke-placerade.
  • Sammantaget var det ungefär dubbelt så vanligt med sämre tandhälsa och låg tandvårdskonsumtion bland tidigare placerade, jämfört med övriga. Detta hade delvis samband med social bakgrund (moderns utbildningsnivå), men sambanden var generellt starkare med faktorer som avsåg förhållanden som ung vuxen (fullföljd gymnasieutbildning, användning av psykofarmaka och vård med diagnos relaterad till missbruk). Dessa förhållanden kan dock ses som ännu en konsekvens av omständigheter som hör samman med placeringen, på samma sätt som tandhälsan.
  • Socialstyrelsens slutsats är att barn och unga som är placerade inte har förutsättningar till en god tandhygien och regelbunden tandvård i samma utsträckning som andra barn, vilket medför att de har sämre tandhälsa när de blir vuxna. Detta gäller även de barn som varit placerade under nästan hela uppväxten. Berörda parter måste därför bli bättre på att se till att också dessa barn får tillgång till en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor som andra barn. Socialstyrelsen avser att fortsätta att följa detta, bland annat genom att genomföra en fördjupad studie av orsakerna till att barn som är placerade i heldygnsvård uteblir från förebyggande kontroller i högre utsträckning än andra barn.
Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2016
Artikelnummer: 2016-2-28
Format: POD
Antal sidor: 45
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr