/
/

Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning – Lägesrapport 2016

Lägesrapporten redovisar tillståndet och utvecklingen inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning, inklusive kostnadsutvecklingen.

Sammanfattning

I denna lägesrapport beskriver Socialstyrelsen tillståndet och utvecklingen inom funktionshindersområdet. Rapporten fokuserar på väsentliga förändringar och ger en övergripande bild av området.

LSS-insatser ökar mest bland äldre

Allt fler personer får insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. År 2014 var antalet 67 400 vilket är en ökning med nio procent sedan 2010. Den största ökningen har skett bland de som är 65 år eller äldre med insatser enligt LSS, en grupp som ökat med 16 procent. Ökningen är inte genomgående, vissa insatser har minskat i antal, till exempel ledsagarservice, korttidsvistelse, korttidstillsyn och boende för barn och unga har alla minskat. Den största minskningen står boende för barn och unga för, som sedan 2010 har minskat med 31 procent.

Skillnader i diagnoser kan förklara vissa könsskillnader

Fler män än kvinnor har insatser enligt LSS. Skillnaden är som störst i åldersgruppen 0–22 år, där flickornas andel varierar mellan 32 och 37 procent beroende på insats. I de högre åldersgrupperna minskar skillnaderna. En bidragande orsak till skillnaderna är troligen att vissa diagnoser är vanligare hos män än hos kvinnor, till exempel utvecklingsstörning och autism. Eftersom personkretsen för LSS delvis utgår från dessa diagnoser kan det innebära att flickor och kvinnor med annan funktionsnedsättning inte får samma tillgång till insatserna som pojkar och män. Även bland hjälpmedelsanvändare finns könsskillnader. Upp till 18 år är pojkarna i majoritet, i åldersgrupperna däröver är dock kvinnorna i majoritet. Undersökningar pekar även på att det finns vissa könsskillnader i kostnader för hjälpmedel. Socialstyrelsen bedömer att den statliga kunskapsstyrningen inom funktionshinders- och hjälpmedelsområdet bör ha ett ökat jämställdhetsperspektiv, där så är möjligt. På så sätt minskar risken att handläggare gör åtskillnad mellan män och kvinnor som inte är motiverad utifrån behov.

Kostnaden för socialtjänstinsatser ökar mest

År 2014 omsatte funktionshindersomsorgen 57 miljarder kronor, varav kostnader för insatser enligt LSS stod för närmare 80 procent. Mest ökar dock kostnaderna för insatser enligt socialtjänstlagen (2001:452), SoL (åldersgruppen 0–64 år), sedan 2010 har kostnaderna ökat med 20 procent. Kostnadsökningen inom LSS är lägre, 8 procent. Kostnaden för kommunernas åtagande för personlig assistans har i sin tur minskat med cirka 5 procent.

Brukarinflytandet ökar

Brukarinflytandet ökar och nio av tio kommuner har i dag ett råd för funktionshindersfrågor. Även brukarrevisioner och brukarinflytandesamordnare har ökat, även om förekomsten fortfarande är relativt begränsad. Genom ett ökat brukarinflytande säkerställs att enskildas upplevelser bidrar till verksamhetsutvecklingen. Ett ökat brukarinflytande har dessutom varit ett av målen för den nationella satsningen på evidensbaserad praktik inom funktionshindersomsorgen och

Bristande kunskap om hur barn och unga i LSS-boende upplever sitt stöd

Alla barn och unga i boende enligt LSS kommer inte till tals i Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) frekvenstillsyn. Det gäller framförallt barn och unga med komplexa behov och som bor heltid på boenden. Det saknas därmed kunskap om hur dessa barn och unga upplever sitt boende. De flesta barn och unga i boende enligt LSS har dock genomförandeplaner och majoriteten av verksamheterna tar hänsyn till barnens och de ungas åsikter. Många gånger saknas det dock information om på vilket sätt den enskilde eller dennes företrädare har utövat inflytande i genomförandeplanerna.

Många använder antipsykotika utan samtidig psykiatrisk diagnos

Många barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning använder psykofarmaka utan samtidig psykiatrisk diagnos. Det gäller särskilt barn och unga i LSS-boende, exempelvis använde 28 procent av pojkarna (13–17 år) antipsykotika trots att endast 0,8 procent hade en psykos- eller schizofrenidiagnos. En trolig orsak är antipsykotikans stämningsstabiliserande effekter exempelvis på utmanande beteenden. Dessa läkemedel är förenat med vissa risker, bland annat metabola biverkningar (exempelvis viktuppgång). Socialstyrelsen anser att den höga användningen av antipsykotiska utan samtidig diagnos är bekymmersam och framhåller vikten av att de pedagogiska och kognitiva metoder som finns får ett ökat genomslag i verksamheterna.

Sämre akut hjärtsjukvård för personer med funktionsnedsättning

Personer med insatser enligt LSS som har konstaterad akut hjärtinfarkt får ballongvidgning (PCI) hälften så ofta som andra hjärtinfarktpatienter. Anledningarna till att personer med insatser enligt LSS inte får vårdåtgärden lika ofta kan vara flera, till exempel att dessa av medicinska skäl bör avstå från vårdåtgärden eller att bemötandet inom hjärtsjukvården är ojämlikt och det somatiska omhändertagandet är sämre.

Ytterligare slutsatser

  • Medvetenheten om att begränsningsåtgärder är otillåtna har ökat i verksamheterna, men begränsningsåtgärderna i sig har endast minskat något.
  • Fortfarande får många vänta på att få sina beslut verkställda. Undantagen är kontaktperson enligt SoL samt enligt LSS, där antalet icke verkställda beslut minskat väsentligt.
  • Patientlagens bestämmelser om hjälpmedel har ännu inte fått fullt genomslag. Långt ifrån alla i behov av hjälpmedel får information om alternativa hjälpmedel, inte heller upplever alla att de är delaktiga i beslut om hjälpmedel.
Läs hela sammanfattningen
Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning

Publiceringsår: 2016
Artikelnummer: 2016-2-20
ISBN: 978-91-7555-366-5
Format: Bok
Antal sidor: 56
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 70 kr

Kontakt

Karin Flyckt
075-247 30 00