/
/

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom – Stöd för styrning och ledning – Remissversion 2016

Denna remissversion av nationella riktlinjer syftar till att stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område. Riktlinjerna riktar sig främst till politiker, tjänstemän och verksamhetschefer. Andra viktiga mottagare är yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården.

Bilagor

Tillstånds- och åtgärdslista

Kunskapsunderlag

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer

Indikatorer

Metodbeskriving

 

Sammanfattning

Dessa riktlinjer ger rekommendationer om åtgärder för vård vid depression och ångestsyndrom. Rekommendationerna omfattar diagnostik, utredning och omhändertagande samt behandling, och gäller såväl barn och ungdomar som vuxna. Riktlinjerna innehåller också bedömningar av de ekonomiska och organisatoriska konsekvenserna av några av rekommendationerna samt indikatorer för uppföljning.

Detta är en remissversion av riktlinjerna och ersätter de nationella riktlin-jerna för vård vid depression och ångestsyndrom från 2010.

Några viktiga rekommendationer

Effektivt omhändertagande

Personer med depression eller ångestsyndrom som inte får rätt behandling i tid riskerar en försämrad funktionsförmåga, långvarig sjukdom samt återin-sjuknande. Obehandlade tillstånd kan även medföra en ökad risk för självmord. Socialstyrelsen rekommenderar därför att hälso- och sjukvården har en hög tillgänglighet för att snabbt erbjuda en strukturerad första bedömning av personer med symtom på depression eller ångestsyndrom. Syftet är att bedöma hur allvarligt en persons tillstånd är och att kunna erbjuda rätt behandling i ett tidigt skede.

Personer med depression eller ångestsyndrom har ofta ett växlande sjuk-domsförlopp med stor risk för återfall, och i vissa fall är tillstånden lång-dragna. Personer med depression eller ångestsyndrom, eller med misstänkt depression eller ångestsyndrom, bör därför aktivt följas upp med en planerad förnyad kontakt. Åtgärden har stor betydelse för möjligheten att kunna upptäcka allvarliga tillstånd. En god kontinuitet i vårdkontakten i form av planerad förnyad kontakt ökar också följsamheten till behandlingen och förbättrar prognosen över tid.

En aktiv uppföljning kräver ökade resurser av hälso- och sjukvården. På längre sikt bedömer Socialstyrelsen att kostnaderna planar ut. Men åtgärder för att förbättra kontinuiteten inom vården vid depression och ångestsyndrom förutsätter också organisatoriska strukturer som möjliggör att kontinuiteten kan upprätthållas, till exempel mellan olika vårdnivåer.

Undersökning av samsjuklighet med kroppslig sjukdom

Samsjuklighet med kroppslig (somatisk) sjukdom är vanligt vid depression och ångestsyndrom. En utvärdering av vården och insatserna vid depression, ångest och schizofreni, som Socialstyrelsen genomförde 2013, visar samtidigt att personer med psykisk ohälsa riskerar att inte få fullgod behandling av samtidiga kroppsliga sjukdomar. Dessa personer riskerar på grund av detta en sämre hälsa och förkortad livslängd.

För att öka möjligheterna att identifiera, följa upp och behandla eventuell samtidig kroppslig sjukdom hos personer med depression eller ångest-syndrom, är det viktigt att hälso- och sjukvården i större utsträckning uppmärksammar och utreder detta hos denna grupp. Socialstyrelsen rekommenderar därmed att hälso- och sjukvården erbjuder en somatisk anamnes och undersökning av personer med depression eller ångestsyndrom. Utifrån vad anamnesen och undersökningen visar bör även en relevant utredning och behandling erbjudas.

Tillgång till psykologisk behandling

Socialstyrelsen rekommenderar psykologisk behandling, framför allt i form av kognitiv beteendeterapi (KBT), vid i princip alla lindriga och medelsvåra tillstånd av egentlig depression och ångestsyndrom. Huvudskälet är att KBT har god effekt vid dessa tillstånd. Även interpersonell terapi (IPT) rekom-menderas vid lindrig till medelsvår depression.

Det råder i dag brist på personal med kompetens inom detta område. Det innebär att tillgången till psykologisk behandling inte motsvarar behovet i tillräcklig utsträckning. Det gäller särskilt inom primärvården, där det krävs både mer kompetens och ökade resurser för att kunna följa riktlinjernas rekommendationer.

Rekommendationerna om psykologisk behandling kommer alltså att inne-bära ökade kostnader för hälso- och sjukvården på kort sikt. På längre sikt förväntas dock kostnaderna plana ut på en fortsatt högre nivå.

Behandling vid medelsvår till svår egentlig depression

Vid medelsvår till svår egentlig depression är funktionsförmågan och livskvaliteten kraftigt nedsatt. Vissa personer med svår depression har även psykotiska symtom. Vid dessa tillstånd bör hälso- och sjukvården framför allt erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel eller elektrokonvulsiv behandling (ECT).

Ett alternativ till läkemedelsbehandling eller ECT är repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS). Behandlingsmetoden är relativt ny och på senare år har det tillkommit forskning som visar att rTMS har god effekt vid medelsvår till svår egentlig depression samt för personer som inte haft effekt av antidepressiv läkemedelsbehandling. Metoden tycks ha främst lindriga biverkningar och till skillnad mot vid ECT kan patienten vara vaken under behandlingen.

rTMS skulle kunna vara aktuell för betydligt fler patienter än de cirka 50 som behandlas årligen i Sverige i dag. Det skulle kräva att fler kliniker satsade på tekniken eller att fler remitteras till de kliniker som i dag genomför rTMS. Detta kommer att påverka hälso- och sjukvårdens resursfördelning, främst på grund av att åtgärden kräver ökade resurser i form av sjukskötersketid.

Rekommendationernas konsekvenser

Rekommendationerna bedöms generellt sett innebära ökade kostnader för hälso- och sjukvården samt organisatoriska konsekvenser i form av organi-sationsförändringar, nyrekryteringar samt kompetenssatsningar.

På sikt förväntas de ökade kostnaderna balanseras av minskade kostnader till följd av en bättre och mer effektiv vård. Sammantaget är de ekonomiska konsekvenserna en omfördelning av resurser, där resurser som satsas tidigt i vårdkedjan innebär att det är möjligt att undvika lika stora eller större kostnader längre fram. Tidig upptäckt och effektiv behandling inom primärvården förväntas till exempel minska behovet av sluten vård för de här tillstånden.

Socialstyrelsens analys visar också att de direkta kostnaderna för hälso- och sjukvården endast utgör en mindre del av den totala kostnaden för samhället, till exempel i form av sjukskrivningar. Det innebär att ur ett samhällsperspektiv är behandlingsåtgärder vid depression och ångest-syndrom inte bara kostnadseffektiva, utan med stor sannolikhet även kostnadsbesparande.

Indikatorer för uppföljning

Socialstyrelsen har tagit fram 37 nationella indikatorer för vård vid depress-ion och ångestsyndrom. Indikatorerna är tänkta att spegla de viktigaste rekommendationerna i riktlinjerna samt olika aspekter av god vård.

De flesta av de indikatorer som gäller insatser som utförs av läkare inom den specialiserade eller slutna vården, är i dag möjliga att mäta på nationell nivå med hjälp av befintliga datakällor. Stora delar av vården till personer med depression och ångestsyndrom, som utförs av andra yrkesgrupper eller inom primärvården, kan dock fortfarande inte belysas via nationella register.

I anslutning till beskrivningen av indikatorerna presenteras även, där så är möjligt, en lägesbild utifrån befintliga registerdata. Syftet med lägesbilden är bland annat att utgöra underlag i diskussionen om riktlinjens rekommendat-ioner på regional och lokal nivå, samt stimulera till egenuppföljning och utveckling av datakällor inför kommande utvärdering av följsamheten till riktlinjerna.

Socialstyrelsen kommer även att ta fram målnivåer för aktuella indikatorer, som publiceras i samband med den slutliga versionen av riktlinjerna. Målnivåerna anger hur stor andel av en patientgrupp som bör komma i fråga för en viss undersökning eller behandling.  

 

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2016
Artikelnummer: 2016-12-6
Format: POD
Antal sidor: 88
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr