/
/

Standardiserade vårdförlopp i cancervården - Lägesrapport 2016

Rapporten ger en bild av hur uppdraget att införa standardiserade vårdförlopp i cancervården har utvecklats under 2016. Den visar att satsningen har goda förutsättningar att bidra till en mer integrerad och sammanhållen cancervård.

Sammanfattning

Satsningen på att införa standardiserade vårdförlopp (SVF) inom cancervården har bidragit till ett ökat fokus dels på att utveckla vårdens processer, dels på samarbete mellan olika verksamheter. Under införandets första två år (2015–2016) har 18 vårdförlopp införts, och preliminära uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting visar att väntetiderna kortats för de patienter som remitterats till de första förloppen. Majoriteten av patienterna är därtill nöjda med de korta utredningstiderna.

 
Det är framöver viktigt att det skapas utrymme för lärande och lokala anpassningar för att de nya arbetssätten ska integreras i verksamheten och blir långsiktigt hållbara. Fokus på kvalitet och samarbete är avgörande för att satsningen på SVF långsiktigt ska bidra till kortare väntetider samt delaktiga och nöjda patienter.

 
Denna andra lägesrapport från Socialstyrelsen visar sammantaget att arbetet med SVF har goda förutsättningar att bidra till en mer integrerad och sammanhållen cancervård. Uppföljningen bedrivs med en ambition om transparens och samverkan, och 2016 har en kontinuerlig dialog förts med nyckelpersoner i verksamheterna, Regionala cancercentrum (RCC) samt företrädare för patienter och profession.

 
Professionernas engagemang är centralt

 
Flertalet landsting och regioner hade redan tidigare arbetat med processutveckling för att förbättra tillgängligheten och insatser för att förbättra flöden. Nu när landstingen och regionerna kommit en bit på väg i arbetet med SVF uppfattas vissa förlopp som mer komplexa. Detta kräver utökade insatser inom de patientnära verksamheterna som är huvudansvariga för genomförandet och som ska omsätta arbetssätten i praktiken. Vidare lyfter landstingen och regionerna fram utmaningar vad gäller tillgången till både olika undersökningar och den specifika kompetens som behövs i utredningsförloppen.

 
Våra iakttagelser pekar på att införandet av standardiserade vårdförlopp kan ge snabba resultat i form av kortare väntetider genom ett fokuserat processarbete och koordinering av insatserna. Företrädare för verksamheter-na framhåller att detta utvecklingsarbete successivt bör inkludera förbättrade vårdprocesser för andra allvarliga sjukdomar. Under de kommande åren behöver därför införandet av SVF mer uttalat koordineras och samordnas med andra pågående satsningar. Samtidigt bör professionerna i de patientnära verksamheterna få utökade möjligheter att anpassa utvecklingsarbetet till sina lokala förutsättningar.

 
Primärvårdens utmaningar aktualiseras

 
En stor del av de patienter vars symtom kan vara cancer söker sig till primärvården. Ett stort ansvar vilar på läkare i primärvården när det gäller att tidigt upptäcka symtom på allvarlig sjukdom och att fatta beslut om välgrundad misstanke om cancer. Många patienter som söker vård vid vårdcentralerna har därtill ofta olika hälsoproblem och varierande grad av samsjuklighet. Bemanningen av hyrläkare och stafettläkare är en situation som är vanlig inom primärvården i flera landsting och regioner, och det har i många fall varit problematiskt att inkludera primärvårdsläkare i aktiviteter som rör satsningen.

 
De primärvårdsläkare som besvarat Socialstyrelsens enkät bedömer att standardiserade vårdförlopp kan göra stor nytta för både patienter och närstående. Samtidigt lyfter de fram olika utmaningar med delar av satsning-en och efterfrågar bättre kommunikation med annan specialistvård.

 
Stor medvetenhet om risken för undanträngning

 
Risken för undanträngning till följd av SVF är tydligast inom olika diagnos-tiska verksamheter, men den kan även uppstå inom olika andra områden och på olika nivåer. Socialstyrelsens iakttagelser visar att innebörden av begreppet undanträngning delvis är oklar, vilket gör att olika aktörer gör olika tolkningar. Personal nära patienterna verkar dessutom i högre grad se risker för undanträngning, jämfört med t.ex. sjukhuschefer samt hälso- och sjukvårdsdirektörer. Det finns en stor medvetenhet inom verksamheterna om att oönskade undanträngningar ska hanteras och förebyggas. En farhåga som lyfts fram är vad som händer de patienter som av olika skäl inte passar att ingå i SVF. Det är i det framtida arbetet viktigt att följa hur väntetiderna utvecklas för de patienter som av olika skäl inte remitteras in i SVF. Genom att kontinuerligt ta hänsyn till undanträngningseffekter i relation till den etiska plattformen kan riskerna för oönskade effekter förebyggas och minimeras.

 
Hälsoekonomiska effekter är svåra att uppskatta

 
Den totala samhällskostnaden för cancer i Sverige uppskattades av Institutet för Hälsoekonomi till totalt 36 miljarder kronor år 2013. I jämförelse med behandlingskostnaden är dock utredningskostnaderna begränsade. Den genomsnittliga utredningskostnaden från första vårdkontakt till behandlings-start för tre relativt vanliga cancerformer (tjocktarmscancer, cancer i urinblåsan och lungcancer) var 17 300 kronor, 18 400 kronor respektive 19 700 kronor. Variationen mellan patienter var dock betydande, vilket speglar särskilda utmaningar vad gäller många patienter med dels samsjuklighet, dels diffusa och oklara symtom.

 
Baserat på antagandet att SVF leder till måttliga initiala kostnadsökningar och en förbättrad livskvalitet bedöms införandet ha goda möjligheter att effektivisera vården. Ytterligare effektivisering uppnås om arbetssätten sprids till andra vårdområden. Det handlar till exempel om de s.k. koordinatorerna som är en nyckelfunktion inom satsningen, och som arbetar med att förbättra flöden och logistik. Dessa möjligheter till effektivisering är svåra att uppskatta i ekonomiska termer. Lärande inom och mellan verksamheter ger ett värdefullt tillskott för en generell utveckling av hälso- och sjukvården. Systemperspektivet med fokus på hur de olika delarna i hälso- och sjukvårdssystemet hänger ihop kan bidra också till att satsningen leder till långsiktigt hållbara arbetssätt.

 

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2016
Artikelnummer: 2016-11-5
Format: POD
Antal sidor: 91
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Ingrid Schmidt
075-247 30 00