/
/

Kvalitet i skyddade boenden - En enkätundersökning 2016

Rapporten redovisar resultatet av en enkätundersökning från våren 2016 i de skyddade boendena. Det visar bland annat att många barn bor på skyddade boenden och att medföljande tonåriga pojkar har ett sämre skydd. De kan inte i lika hög grad som tonåriga flickor bo i det skyddade boendet med förälder och syskon.

Sammanfattning

Socialstyrelsen har för andra året gjort en enkätundersökning bland skyddade boenden för personer som varit utsatta för våld i nära relationer. Syftet var att undersöka kvaliteten i verksamheterna.

Under perioden maj 2015–april 2016 bodde cirka 3300 vuxna skyddssökande personer i de skyddade boendena och ungefär lika många medföljande barn.

Trygghet och säkerhet

Att det finns personal på plats i det skyddade boendet är viktigt för tryggheten och säkerhet för de skyddssökande och för medföljande barn. Det är dock en mindre andel av de skyddade boendena som har personal på plats andra tider än dagtid veckodagar.

En majoritet av de skyddade boendena uppger i enkätsvaren att de har rutiner för olika aspekter av trygghet och säkerhet. Det handlar om att göra säkerhetsplaneringar med skyddssökande och medföljande barn vid inflyttning. En mindre andel gör säkerhetsplaneringar inför utflyttningen. Vidare handlar det om rutiner till skydd för personal och volontärer, rutiner för att hantera sekretess och tystnadsplikt, rutiner för att hantera skyddade personuppgifter för skyddssökande och rutiner för anmälningsskyldigheten när det gäller barn som far illa.

Tillgänglighet

De skyddade boendena uppger att det råder brist på platser och att man därför tvingas att avvisa nya skyddssökande. Det råder också brist på bostäder och övergångboenden i många kommuner vilket medför att skyddssökande blir kvar längre än nödvändigt det skyddade boendet och nya skyddssökande kan därför ha svårt att få tillgång till plats i de skyddade boenden som finns.

Alla skyddade boenden med något enstaka undantag uppger att de kan ta emot nya skyddssökande under dagtid vardagar. Drygt 70 procent uppger att de kan ta emot skyddssökande dagtid och kvällar under helger och cirka 45 procent kan ta emot nya skyddssökande under nätter, vardagar och helger.

Av de skyddade boendena var det 9 procent som uppgav att de satt en övre åldersgräns för medföljande flickor och 47 procent för pojkar. Den övre åldersgränsen var i samtliga fall 18 år för flickor och för pojkar låg genomsnittet på cirka 16 år. De lägsta åldrarna för pojkar var 13 år i kommunala boenden och 12 år i ideella.

Kunskapsbaserad verksamhet

Av de skyddade boendena var det cirka 65 procent som uppgav att de hade erfarenhet av och kan använda standardiserade bedömningsmetoder.

En majoritet av de skyddade boendena följer systematiskt upp de boendes uppfattning om kvaliteten i det skyddade boendet.

Cirka 60 procent av föreståndarna och cirka 50 procent av den anställda personalen har högskoleexamen.

I en majoritet av de skyddade boendena har personal och volontärer fått kompetensutveckling om våld i nära relationer under perioden maj 2015–april 2016.

Självbestämmande och integritet

Nästan alla de skyddade boendena erbjuder de skyddssökande egna rum, låsbara toaletter och duschar samt kök med möjlighet att laga egen mat.

Helhetssyn och samordning

Cirka 67 procent av de ideella och privata skyddade boendena har rutiner för samverkan med socialtjänsten.

Socialstyrelsen konstaterar att:

De skyddade boendena erbjuder en variation av stöd vilket tillsammans med att erbjuda tryggt boende är viktigt för den skyddssökandes möjlighet att bryta upp från den våldsamma relationen.

Tillgång till skyddade boenden är lägre än efterfrågan och en stor andel skyddade boenden tvingas avvisa nya skyddssökande p.g.a. platsbrist.

Många barn bor på skyddade boenden. Barnens röst behöver bli hörd och deras villkor och behov på skyddade boenden behöver synliggöras.

Medföljande tonåriga pojkar har ett sämre skydd då dessa i högre grad än flickor inte kan bo i det skyddade boendet med förälder och syskon. Det är inte tillfredsställande att pojkar inte ges samma skydd och stöd som flickor i de skyddade boendena.

Få skyddade boenden gör säkerhetsplaneringar inför utflyttning, 46 procent med vuxna skyddssökande och 32 procent med medföljande barn. Säkerhetsplaneringar bör göras med vuxna och med medföljande barn även vid utflytt från det skyddade boendet.

Det är låg bemanning på de ideella skyddade boendena under kvällar, nätter och helger. Socialstyrelsen bedömer att det finns särskilt stora behov av personal på plats när det finns medföljande barn i det skyddade boendet. Personal på plats behövs även för att ta emot nya skyddssökande och medföljande barn.

Förslag

Mot bakgrund av att det inte finns tillförlitlig statistik över skyddade boenden i landet bedömer Socialstyrelsen att det finns behov av en ny nationell kartläggning av de skyddade boendena i Sverige. Den senaste kartläggningen publicerades våren 2013. En ny kartläggning bör innehålla data om antal skyddade boenden, driftformer, antal platser, storleken på boendet, bemanning, finansiering och avtal med socialtjänst. Kartläggningen bör även innehålla data om målgrupper på det skyddade boendet, antal kvinnor, män, barn utifrån variabler som ålder och kön. Myndigheten kommer att beakta behovet av en ny kartläggning i sin verksamhetsplanering.

Socialstyrelsen bedömer vidare att det utifrån det stora antal barn som bor på skyddade boenden finns behov av kunskap om barns och ungas situation på skyddade boenden. Frågor som behöver belysas är: vilka erfarenheter har barn och unga som bott på skyddat boende? Hur ser möjligheterna till skolgång ut? Vilken typ av stöd får dessa barn och unga? Även dessa frågor kommer att beaktas i myndighetens verksamhetsplanering.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2016
Artikelnummer: 2016-10-12
Format: PDF
Antal sidor: 73
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Dick Lindberg
075-247 30 00