/
/

Jobbstimulans inom ekonomiskt bistånd – En uppföljning

I den här rapporten presenterar Socialstyrelsen sin uppföljning av reformen med en så kallad jobbstimulans inom verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd. Syftet med rapporten är att ge en lägesbeskrivning och ett kunskapsunderlag inom området ekonomiskt bistånd.

Sammanfattning

Socialstyrelsen har genomfört en uppföljning av reformen med en jobbstimulans inom det ekonomiska biståndet som infördes den 1 juli 2013 genom en ny bestämmelse, 4 kap 1b § socialtjänstlagen (2001:453), SoL.

Syftet med jobbstimulansen var att minska marginaleffekten och göra det mer lönsamt att ta ett arbete eller att utöka sin arbetstid när man har ekonomiskt bistånd.

Jobbstimulansen är utformad som en särskild beräkningsregel som innebär att 25 procent av nettolönen under vissa förhållanden inte ska räknas med vid beräkningen av rätten till ekonomiskt bistånd.

Av uppföljningen framgår följande.

  • Det är en låg andel biståndsmottagare, 1,8 procent, som fått del av jobbstimulansen.
  • Av de hushåll som fått jobbstimulans fanns det barn i nära 60 procent av dessa. Av det totala antalet biståndshushåll med barn är det dock knappt 4 procent som fått jobbstimulans och därmed en högre disponibel inkomst.
  • Jobbstimulansen fördelar sig relativt jämnt mellan kvinnor och män men kommer kvinnor tillgodo i något högre grad.
  • Syftet med reformen är att stimulera till arbete. Konstruktionen av jobbstimulansen medför dock att en del hushåll fortsätter att ta emot försörjningsstöd trots att de har egna inkomster över försörjningsstödsnivån. Detta innebär en viss så kallad inlåsningseffekt i biståndssystemet vilket krockar med det övergripande självförsörjningsmålet.
  • Majoriteten av kommunerna i undersökningen bedömer att jobbstimulansen inte har bidragit till att fler biståndsmottagare har börjat arbeta eller har utökat sin arbetstid. Denna bedömning får stöd av den jämförande registerbearbetning för 2012 respektive 2014 som Socialstyrelsens genomfört.
  • Många kommuner anser att reglerna som styr jobbstimulansen gör tillämpningen komplicerad. Reformen har inneburit en ökad administration och fler kontroller vilket uppges konkurrera om socialsekreterarnas tid. En vanlig uppfattning är att resurserna i första hand behöver användas till att ge stöd till personer med försörjningsproblem för att de ska kunna bli självförsörjande.
Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2016
Artikelnummer: 2016-1-4
ISBN: 978-91-7555-358-0
Format: POD
Antal sidor: 36
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 42 kr

Kontakt

Anette Agenmark
075-247 36 04