/
/

Trygghetslarm i kommunerna – Kartläggning 2015

Rapporten kartlägger hur kommuner arbetar med trygghetslarm och hur de säkerställer att larmen fungerar på ett säkert sätt. Vi har också frågat kommunerna om de påbörjat processen att gå över till digitala trygghetslarm samt när de bedömer att det ska vara klart.

Sammanfattning

I Sverige fanns enligt enkäten cirka 203 000 trygghetslarm i januari 2015. Av dessa var 54 000 digitala (27 procent). I början av 2014 var cirka 14 procent av trygghetslarmen digitala.

Cirka 16 procent av kommunerna har helt och hållet gått över till digitala larm. Föregående år var det nio procent. Cirka 30 procent av kommunerna hade inte några digitala trygghetslarm när enkätundersökningen gjordes i januari 2015. Stockholm och Göteborg angav att de inte har några digitala trygghetslarm. Malmö hade ett fåtal digitala trygghetslarm. Flera av de övriga större städerna hade inga eller få digitala trygghetslarm.

Regeringens mål är att samtliga analoga trygghetslarm ska vara utbytta mot digitala vid 2016 års utgång. Endast cirka 70 procent av kommunerna beräknar att kunna nå detta mål. Övriga kommuner planerar att digitalisera senare eller har inte kunnat ange när det ska ske. En av flera förklaringar till att en del av kommunerna inte kommer att nå målet är att de har avtal med leverantörer som löper över flera år och det tar lång tid att göra en ny upphandling. Detta innebär att även om kommunen avser att digitalisera trygghetslarmen så tar det lång tid innan man har de nya larmen på plats.

Det finns dock faktorer som delvis ligger utanför den kommunala socialtjänstens mandat att besluta om. En av dessa är tillgången på bredband och mobila nät. Kommunerna kan därför ha svårt att införa digitala trygghetslarm överallt.

De flesta av de digitala trygghetslarmen kommunicerar med larmcentralen via mobila nät (cirka 80 procent) och betydligt färre (10 procent) via fast bredband. Andelen trygghetslarm som kommunicerar via mobila nät har ökat med 13 procentenheter och andelen som kommunicerar via fasta bredband har minskat med 12 procentenheter.

När det gäller att säkra kvaliteten i trygghetslarmen är det fler kommuner som har ett ledningssystem som omfattar trygghetslarmen än föregående år. Det är fler som har identifierat och fastställt processerna, tagit fram rutiner och gjort riskanalyser. Däremot är det en mindre andel än föregående år som har system för egenkontroll för att säkra trygghetslarmens kvalitet. Orsakerna till detta behöver utredas vidare och Socialstyrelsen planerar att göra detta vid en kommande kartläggning 2016.

Cirka 86 procent av kommunerna testar de digitala trygghetslarmen minst en gång per dag. Detta avser automatiska kontroller att det finns kontakt mellan larmdosan i den enskildes hem och larmcentralen. Vidare är det 28 procent som testar brukarens larmknapp dagligen. Cirka elva procent av kommunerna testar aldrig att larmknappen fungerar. Detta innebär att ett antal enskilda brukare har sämre förutsättningar att få ett säkert trygghetslarm.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2015
Artikelnummer: 2015-9-8
Format: POD
Antal sidor: 37
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 42 kr

Kontakt

Dick Lindberg
075-247 30 00