/
/

Att stärka kvaliteten i hem för vård eller boende (HVB) för personer med missbruks- och beroendeproblem

Denna rapport innehåller en sammanställning av vad som kan anses vara god vård och omsorg i HVB för personer med missbruks- och beroendeproblem. Rapporten innehåller också Socialstyrelsens slutsatser och förslag för att stärka kvaliteten inom verksamhetsområdet.

Sammanfattning

Socialstyrelsen har fått i uppdrag från regeringen att ta fram underlag för att stärka kvaliteten i hem för vård eller boende (HVB) som bedriver frivillig vård och behandling för personer med missbruks- och beroendeproblem. I dagsläget finns c:a 200 HVB som bedriver dygnetruntvård för den aktuella målgruppen, drygt 80 procent av dem drivs i enskild regi. År 2014 fick ca 7100 vuxna personer vård och behandling i HVB genom socialtjänstens försorg.

Socialstyrelsen lämnar synpunkter och förslag inom följande områden:

Kunskapsbaserad verksamhet

En av förutsättningarna för att stärka kvaliteten inom HVB är att personalen har rätt utbildning, kompetens och lämplighet för sina arbetsuppgifter samt att verksamheten använder sig av metoder och arbetssätt som utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet.

  • Socialstyrelsen anser att personalen i regel bör ha en utbildning som lägst motsvarar en 2-årig eftergymnasial utbildning med inriktning mot socialt vård- och behandlingsarbete.
  • Socialstyrelsen anser att de rekommendationer avseende stöd- och behandlingsåtgärder som finns i de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende bör vara utgångspunkt för de insatser som erbjuds i HVB.

Uppföljning

Utvecklingen av vårdens innehåll och kvalitet är beroende av att det finns väl fungerande former för kunskapsstyrning och systematisk uppföljning. För att detta ska vara möjligt behövs ett väl fungerande samspel mellan de tre nivåerna individuell uppföljning, verksamhets- eller lokal uppföljning samt nationell uppföljning.

Det saknas enhetliga regler för dokumentation kring vården för den enskilde som placeras i HVB, vilket leder till svårigheter att följa upp vården på ett systematiskt sätt.

  • Socialstyrelsen anser att regeringen bör ta initiativ till att utreda om, och i så fall hur, dokumentation i HVB bör ske i de fall en placering sker av annan aktör än socialtjänsten.
  • Socialstyrelsen anser att ett sätt att stärka kvaliteten i HVB-verksamheterna kan vara att de inkluderas i de öppna jämförelserna inom missbruks- och beroendevården. En förutsättning för att detta ska vara möjligt är dock att det finns tillgång till register som innehåller tillräckliga uppgifter och som uppdateras kontinuerligt.

Fortlöpande krav på kvalitet och säkerhet

Ägarprövningsutredningen har i sitt slutbetänkande SOU 2015:7, Krav på privata aktörer i välfärden, föreslagit att insikt, erfarenhet och lämplighet samt ekonomiska förutsättningar för en långsiktig verksamhet bör krävas av privata utförare av socialtjänst samt att det ska ingå i IVO:s tillsynsansvar att fortlöpande granska att tillståndshavare uppfyller dessa krav.

Det finns inga krav på att HVB som tar emot vuxna ska omfattas av tillsyn med viss frekvens. Inom socialtjänstens område, inte minst HVB, är det nödvändigt med en fungerande och enhetlig tillsyn då verksamheten tar emot människor med omfattande problem som befinner sig i ett utsatt läge.

  • Socialstyrelsen delar Ägarprövningsutredningens bedömning att de föreslagna utökade kraven vid tillståndsprövning och tillsyn bidrar till att stärka kvaliteten i verksamheter som bedriver HVB. •
  • Socialstyrelsen anser att en aktiv tillsyn av HVB som tar emot vuxna med missbruk och beroende är en av förutsättningarna för att säkerställa kvaliteten i verksamheten.
  • Socialstyrelsen föreslår att det i tillsynsmyndighetens uppgift ingår att följa upp nyetablerade HVB efter en viss tid, exempelvis inom två år.

Information om hälso- och sjukvård och egenvård

Det har framkommit att det råder kunskapsbrister hos den som bedriver verksamheter i form av HVB om när verksamheten även bedriver hälso- och sjukvård. Det brister även i kunskap om en insats är att bedöma som egenvård eller delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård.

  • Socialstyrelsen avser att ta fram ett informationsmaterial om när ett HVB kan anses bedriva hälso- och sjukvård och vilka krav som då ställs på verksamheten samt när en åtgärd är att betrakta som egenvård respektive delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård.

Behov av långsiktiga vård- och behandlingsinsatser

Det krävs en långsiktighet i arbetet för att vården och omsorgen ska kunna vara effektiv och leda till positiva förändringar för personer med missbruk och beroende. Socialstyrelsen bedömer att det finns behov av stöd riktat till såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården och HVB för att utveckla arbetet med planering, genomförande och uppföljning av vården.

  • Socialstyrelsen avser att ta fram en vägledning för att stödja professionens arbete med hela vårdkedjan för personer med missbruk och beroende. Vägledningen behöver särskilt lyfta brukarens delaktighet i hela processen och samverkan mellan de olika aktörerna i vården kring den enskilde.

Kartläggning och analys av vårdlandskapet

Det saknas en aktuell nationell bild av vårdlandskapet, både institutionsvårdens innehåll och utveckling samt omfattningen av och innehållet i öppenvården.

  • Socialstyrelsen avser att göra en kartläggning och analys av behovet och tillgången till vård och behandling för personer med missbruk och beroende. I uppdraget bör ingå att undersöka hur socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens insatser samordnas.
Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2015
Artikelnummer: 2015-9-11
ISBN: 978-91-7555-342-9
Format: POD
Antal sidor: 44
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Christina Högblom
075-247 49 62