Problem med vårt beställningssystem

Just nu har vi tekniska problem med vårt beställningssystem. Har du problem att beställa kan du skicka din beställning till publikationsservice@socialstyrelsen.se. Ange titel, artikelnummer, antal exemplar du vill beställa, leveransadress och eventuell fakturaadress.

/
/

Dödsorsaker 2014 – Causes of Death 2014

Rapporten beskriver dödsorsaker år 2014 samt utvecklingen över tid. År 2014 avled 89 062 personer i Sverige. Den vanligaste dödsorsaken var hjärt- och kärlsjukdomar.

Tabeller

Sammanfattning

År 2014 avled 89 062 personer i Sverige, varav 45 622 kvinnor och 43 440 män. Detta är en minskning i absoluta tal med 1,6 procent jämfört med år 2013. Nästan tre fjärdedelar (71 procent) av samtliga dödsfall inträffade vid 75 års ålder eller däröver. Totalt avled 940 per 100 000 kvinnor och 897 per 100 000 män. Jämfört med 2013 innebär detta en minskning med 3,3 procent för kvinnorna och med 1,7 procent för männen.

Sedan slutet av 1980-talet har dödligheten för de flesta dödsorsaksgrupper minskat, både för kvinnor och för män. Om hänsyn tas till ålder ligger dödstalen generellt lägre för kvinnor än för män. Den vanligaste dödsorsaken är hjärt- och kärlsjukdomar som var underliggande dödsorsak för 37 procent av kvinnorna och för 36 procent av männen. För hjärt- och kärlsjukdomar har dödstalen sjunkit kontinuerligt under perioden 1987–2014, från 148 år 1987 till 52 år 2014 per 100 000 kvinnor i åldrarna 15–74 år. För männen har motsvarande dödstal sjunkit från 406 till 121.

Tumörer utgör den näst vanligaste dödsorsaken och svarar för 24 procent av dödsfallen bland kvinnorna och för 28 procent bland männen. Bland kvinnor har dödligheten i lungcancer ökat och sedan år 2005 står den för den största delen av dödsfallen i tumörer bland kvinnor. Trots att antalet döda i prostatacancer har minskat under de senaste åren är detta fortfarande den tumörform som står för flest döda bland männen.

Även den åtgärdbara dödligheten har gått ned sedan slutet av 1980-talet till 2014. År 2014 räknades 20,1 procent av alla dödsfall i åldrarna 1–79 år som åtgärdbara. Av dessa kan 9,3 procent hänföras till diagnoser som bedöms vara möjliga att påverka med medicinska insatser (sjukvårdsindikatorer) och 10,8 procent kan hänföras till diagnoser som bedöms vara möjliga att påverka med hälsopolitiska åtgärder (hälsopolitiska indikatorer). Både kvinnornas och männens dödstal för sjukvårdsindikatorer har halverats sedan slutet av 1980-talet. Även den åtgärdbara dödligheten avseende hälsopolitiska indikatorer för män har sjunkit. Att kvinnornas dödlighet för de hälsopolitiska indikatorerna inte minskat utan ökat under perioden beror på den ökade dödligheten i lungcancer. Ökningen har dock avstannat under de senaste åren.

Narkotikarelaterad dödlighet har ökat sedan år 1987 och sedan år 2011 kan man se en kraftig ökning från 467 till 765 dödsfall år 2014 vilket motsvarar 6,4 respektive 10,3 dödsfall per 100 000 invånare. Männen är kraftigt överrepresenterade och 2014 utgjorde denna grupp 85 procent av dödsfallen. Samtidigt kan man bland männen se en minskning i alkoholrelaterade dödsfall under perioden 1987–2014, från 40,5 till 31,4 dödsfall per 100 000 invånare. Alkoholrelaterad dödlighet har för kvinnor under perioden 1987–2014 legat på en relativ stabil nivå med cirka 10 dödsfall per 100 000 invånare.

Dödstalen skiljer sig markant mellan grupper med olika utbildningsnivå med lägre dödlighet bland de med högre utbildning. Till exempel är dödstalen för hjärt- och kärlsjukdomar mer än dubbelt så hög bland kvinnor med enbart grundskoleutbildning jämfört med kvinnor med eftergymnasial utbildning i åldern 65–79 år. Dödstalen har dock gått ner inom samtliga utbildningsnivåer sedan början av 1990-talet.

 
Omfattning och bearbetning

Statistiken omfattar samtliga döda under 2014 som vid dödsfallet var folk-bokförda i Sverige, oavsett om dödsfallet inträffade i eller utanför Sverige och oavsett om personen var svensk medborgare eller inte. Dödsorsaksintyg saknas för 1,0 procent av dödsfallen. Dessa finns med i dödsorsaksregistret men utan medicinsk information.

Från och med 1997 kodas och klassificeras dödsorsakerna enligt den tionde revisionen av den internationella sjukdomsklassifikationen (ICD-10), inklusive de uppdateringar som beslutats av Världshälsoorganisationen (WHO).

Kvaliteten på dödsorsaksstatistiken kan variera beroende på bland annat
hur dödsorsaken fastställts och hur noggrant läkaren rapporterat diagnoserna till Socialstyrelsen. Det bör noteras att trender över tid inte enbart påverkas av förändringar i dödsorsaksmönstret utan också av omständigheter som nya diagnosmetoder och ändrade sjukdomsbegrepp, förändringar i klassifikationssystemet och andra ändringar i den statistiska bearbetningen.

En separat metodrapport som innehåller historik, produktionsmetoder och statistikens tillförlitlighet finns på Socialstyrelsens webbplats www.socialstyrelsen.se/register/dodsorsaksregistret.

 

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2015
Artikelnummer: 2015-8-1
ISBN: 978-91-7555-334-4
Format: POD
Antal sidor: 287
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 155 kr

Kontakt

Jesper Hörnblad
075-247 30 00