/
/

E-hälsa i kommunerna – Redovisning av nyckeltal för utveckling av e-hälsa i kommunerna 2015

Rapporten ”E-hälsa i kommunerna” innehåller uppföljningen av de nyckeltal som Socialstyrelsen på regeringens uppdrag tagit fram för att följa utvecklingen av e-hälsa i kommunerna. Nyckeltalen och resultatet från uppföljningen 2015 finns tillgängliga i ett webbverktyg på Socialstyrelsens webbplats.

Sammanfattning

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag tagit fram nyckeltal för utveck-lingen av e-hälsa i kommunerna och gjort en uppföljning i landets samtliga kommuner. Nyckeltalen är baserade på intentionerna i e-hälsostrategin från 2010, Nationell eHälsa – strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg, och de mål som uttrycktes i överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 2013 om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten. I den här rapporten sammanfattas resultaten av uppföljningen som gjordes under våren 2015 med stöd av nyckeltalen. Rubrikerna avser de målområden som är angivna i regeringens överenskommelse med SKL.

 
E-tjänster för brukare och patienter

En mindre andel av landets kommuner har en eller flera e-tjänster som är riktade till patienter, brukare, anhöriga eller allmänheten. Det är framför allt inom den kommunala hälso- och sjukvården och äldreomsorgen som kom-munerna har infört e-tjänster. En förklaring till den svaga utvecklingen av e-tjänster är att kommunerna har lagt utvecklingsinsatserna på att bygga upp lokala och regionala plattformar och infrastrukturer där man ska lansera e-tjänsterna. Detta för att inte vara beroende av olika leverantörer som säljer system som inte kommunicerar med andra tjänster och system som används inom kommunen.

 
Digitala trygghetslarm i ordinärt boende

År 2015 uppskattar Socialstyrelsen antalet trygghetslarm till cirka 203 000 varav 54 000 (cirka 27 procent) är digitala. Detta är en ökning från 2014 då andelen digitala trygghetslarm var 14 procent.

 
Nationell patientöversikt

I cirka 69 procent av kommunerna är samtliga kommunala vårdenheter an-slutna till den nationella patientöversikten (NPÖ) så att de kan ta del av andra vårdgivares journaluppgifter. I 42 procent av kommunerna är vårdenhe¬terna i privat drift anslutna. Det är i dag i huvudsak landstingens hälso- och sjukvård som kan visa sina journaler i NPÖ och endast tio kommuner har möjlighet att dela med sig av journaluppgifter. Alla leverantörer av verksamhetssystem har inte kunnat ta fram lösningar för anslutningar och de har inte kunnat ge säkra uppgifter om framtida kostnader för driften. Många kommuner har därför avvaktat att ansluta sig för att kunna dela journaluppgifter. En ny version av NPÖ kommer att lanseras i september 2015 som ska göra det möjligt för alla kommuner att ansluta sig. SKL bedömer att den nya versionen ska göra kostnadsbilden tydligare för kommunerna.

 
Säker roll- och behörighetsidentifikation

I en majoritet av kommunerna (96 procent) använder den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen i kommunala vårdenheter en säker roll- och behörighetsidentifikation och i 80 procent av kommunerna gör all hälso- och sjukvårdspersonal i privata verksamheter det.
I cirka 95 procent av kommunerna har all personal inom socialtjänstens myndighetsutövning tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation. I 14 procent av kommunerna har all socialtjänstpersonal inom utförarledet i kommunala verksamheter tillgång och i 12 procent av kommunerna har all personal i privata verksamheter tillgång.

 
Mobil dokumentation och tillgång till information

Det är få kommuner som har utvecklat ett mobilt arbetssätt inom såväl socialtjänsten som inom den kommunala hälso- och sjukvården. I 5 procent av kommunerna har all legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal möjlighet att läsa mobilt i de egna it baserade systemen. I 5 procent av kommunerna kan all legitimerad personalen även dokumentera mobilt, till exempel vid hembesök hos brukare.

I 5 procent av kommunerna som har omsorg som bedrivs i privat regi kan den legitimerade personalen läsa mobilt och i 3 procent av kommunerna kan all personal dokumentera mobilt.

De regionala e-hälsosamordnarna menar att det finns tekniska problem med de mobila lösningarna som gör att utvecklingen har avstannat. Till ex-empel erbjuder inte alla leverantörer säkra anslutningar till verksamhets-systemen via de mobila enheterna.

 
Strukturerad dokumentation

En majoritet av kommunerna använder strukturerad dokumentation inom socialtjänstens i myndighetsutövningen av barnärenden och inom missbruksvården. I utförarledet är strukturerad dokumentation också vanligast inom barnverksamheter och missbruksvård.

I närmare 70 procent av kommunerna använder den kommunala hälso- och sjukvården Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funk-tionshinder och hälsa (ICF). I 26 procent av kommunerna används ICF även inom socialtjänstens myndighetsutövning i äldreomsorgen.

Socialstyrelsens slutsatser

Resultaten från denna uppföljning av utvecklingen av e hälsa i kommunerna visar att flera av de mål som uttrycktes i överenskommelsen mellan regeringen och SKL inte har uppnåtts.

  • Användningen av e-tjänster inom socialtjänsten är fortfarande på en låg nivå.
  • Andelen digitala trygghetslarm ökar men regeringens mål, att alla larm ska vara digitala den 31 december 2016, kommer troligen inte att nås.
  • Användningen av NPÖ för att läsa information är i tilltagande men en mycket liten andel av kommunerna kan producera journalmaterial så att andra vårdgivare kan läsa.
  • En låg andel av socialtjänstens personal har tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation.
  • Andelen berörd personal som kan dokumentera och komma åt information mobilt är fortfarande låg.

Socialstyrelsen konstaterar att kommunerna behöver påskynda utvecklingen inom dessa områden för att tillförsäkra brukare och patienter en god vård och omsorg. I detta behöver kommunerna

  • utveckla kompetensen för att hantera de juridiska och etiska frågorna i samband med införande av digitala tjänster
  • påskynda införandet av digitala trygghetslarm
  • utveckla kompetensen för att installera och hantera de digitala trygghetslarmen
  • utveckla upphandlarkompetensen vad gäller digitala trygghetslarm
  • påskynda införandet av NPÖ för att kunna dela patientjournaler med andra vårdgivare
  • verka för att användningen av NPÖ ökar hos berörda personalgrupper
  • säkra sina verksamhetssystem och ge all relevant personal inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation.
  • fortsätta att utveckla strukturerad dokumentation inom samtliga områden inom socialtjänsten, i myndighetsutövning och i utförande verksamheter samt i den kommunala hälso- och sjukvården.

Det finns också behov av ytterligare stöd från staten för att fortsatt utveckla e-hälsoarbetet i kommunerna. De områden som Socialstyrelsen särskilt har identifierat är

  • kunskapsstöd till kommunerna till exempel om tillämpliga bestämmelser m.m. och etiska förhållningssätt
  • utbyggnaden av infrastruktur för kommunikation, bredband via fiber och mobila nät
  • nationella utvärderingar av effekterna av införande av digitala välfärds-tjänster och e-hälsa

 

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2015
Artikelnummer: 2015-5-9
Format: POD
Antal sidor: 44
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Dick Lindberg
075-247 30 00