/
/

Utveckling av e-hälsa i kommunerna – Uppföljning av stimulansmedel 2014

Rapporten beskriver och utvärderar de insatser som gjorts inom ramen för SKL:s överenskommelse med regeringen för att påskynda e-hälsoutvecklingen inom socialtjänsten under 2014. Bland annat konstate-ras att stimulansmedlen har haft positiv effekt på utvecklingsarbetet i kommunerna och behovet av fortsatt arbete inom området är stort.

Sammanfattning

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för överenskom-melsen med regeringen – Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – fördelat statliga medel för att påskynda e-hälso-utvecklingen inom socialtjänsten under 2014. Totalt har SKL fördelat 60 miljoner kronor till kommunförbund och regionförbund. Medlen ska användas för att

  • införa e-tjänster inom socialtjänsten för invånarna – det kan gälla att ta del av information som rör den egna personen eller någon närstå-ende, välja utförare eller att ha kontakt med sin eller någon närståen-des utförare
  • påbörja processen att etablera konceptet ”trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik”
  • säkerställa att de trygghetslarm som kommunen beviljat är digitala och fungerar
  • fullfölja införande och användning av Nationell patientöversikt (NPÖ).

Socialstyrelsen konstaterar att stimulansmedlen har haft en positiv effekt på utvecklingsarbetet i kommunerna. Kommunerna har själva bidragit med närmare 150 miljoner kronor till projekten utöver de 60 miljoner de fått i stimulansbidrag. Alla kommuner har varit involverade i utvecklingen genom att delta i regionala projekt eller driva egna lokala projekt.

Många kommuner har drivit projekt för att utveckla e-tjänster för brukare och anhöriga. Flera länsorganisationer har arbetat med att ta fram länsgemensamma plattformar för e-tjänster för att lättare kunna utveckla tjänster och knyta dessa till andra system. Den tjänst som flest kommuner har testat och i viss mån infört i ordinarie drift är nattillsyn via kamera. Kameratillsynen bedöms som kostnadssparande och ger en smidigare tillsyn nattetid för den enskilde eftersom personal inte behöver göra fysiska besök i bostaden, med risk för att störa nattsömnen för den enskilde och närstående.

Samtliga län rapporterar att det pågår en utveckling för att öka använd-ningen av säker roll- och behörighetsidentifikation. I de län där den legitimerade personalen inte har SITHS-kort är målet att fler ska få detta. I de flesta län pågår ett arbete med att också utrusta socialtjänstens personal med en säker roll- och behörighetsidentifikation. Detta för att handläggare och personal inom utförarorganisationen ska kunna få tillgång till verksamhetssystemen samtidigt som kommunen försäkrar sig om att endast behörig personal får åtkomst till informationen.

Det finns en stor efterfrågan på mobila lösningar inom den kommunala hälso- och sjukvården och inom socialtjänsten i kommunerna. Det handlar framför allt om att personal inom hemtjänst och hemsjukvård utrustats med smarta mobiler, läsplattor, bärbara datorer och andra verktyg för att få tillgång till verksamhetssystemen. Det finns dock, enligt de regionala e-hälso-samordnarna, tekniska problem på olika sätt med de mobila lösningarna, t.ex. erbjuder inte alla leverantörer säkra anslutningar till verksamhetssystemen via de mobila enheterna.

Många kommuner har drivit projekt för att digitalisera trygghetslarmen och andra har planerat och är på gång med upphandlingar av trygghetslarm. En bidragande orsak till den stora aktiviteten är enligt de regionala e-hälso-samordnarna den mediauppmärksamhet som varit under året. SKL Kommentus Inköpscentral (SKI) tecknade ett ramavtal 2012 med några leverantörer och cirka 110 kommuner hade i februari 2015 avropat trygghetslarmstjänster från detta avtal under 2013 och 2014.

De flesta kommuner har anslutningar som medger att de tar del av lands-tingens hälso- och sjukvårdsdokumentation. En majoritet av kommunerna har haft aktiviteter för att öka användningen av Nationella patientöversikten (NPÖ) hos hälso- och sjukvårdspersonalen i kommunerna. I de projekt som har bedrivits inom detta område har man kartlagt användningen genom att ta del av Ineras användarstatistik och genom enkäter och intervjuer med berörd personal. Några län redovisar att användningen av NPÖ ökat markant under året, dock från låga tal.

Socialstyrelsen konstaterar att satsningen varit viktig för e-hälsoutveck-lingen i kommunerna. Stimulansmedlen har inneburit att utvecklingsinsatser har kommit igång eller tidigarelagts. Utvecklingen har kommit igång från ofta låga nivåer. Det regionala och nationella samordningsstödet har varit viktigt för utvecklingen. I flera regioner har man valt att behålla de regionala e-hälsosamordnarna när det statliga stödet har upphört eftersom kommunerna betraktar dessa som nyckelfunktioner i ett fortsatt utvecklingsarbete.

Socialstyrelsen konstaterar att det finns behov av fortsatt stöd från staten för att utveckla e-hälsoarbetet i kommunerna. Uppföljningarna av de senaste två årens arbete inom ramen för överenskommelsen om evidensbaserat arbetssätt i socialtjänsten har visat att det i kommunerna finns behov utveckling av kunskap och kompetens inom flera områden, t.ex. det juridiska ramverket, etiska förhållningssätt och inte minst tekniken. Andra områden där staten behöver vara fortsatt aktiv är utbyggnaden av infrastruktur för kommunikation, bredband via fiber och mobila nät. Det finns vidare behov av vetenskapliga studier om kostnader och nytta för olika typer av digitala välfärdstjänster. Avslutningsvis kan kostateras att det också finns behov av att följa utvecklingen av de digitala välfärdstjänsterna och bedöma i vilken mån staten behöver anpassa regelverket som har bäring på vården och omsorgen.

 

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2015
Artikelnummer: 2015-3-9
Format: POD
Antal sidor: 28
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 42 kr

Kontakt

Dick Lindberg
075-247 30 00

Mer hos oss

Nationell e-hälsa