/
/

Socialstyrelsens kunskapscentrum i katastrofmedicin – lägesrapport och framtida inriktning

Rapporten summerar och beskriver de förutsättningar som behöver uppfyllas för att utgöra ett kunskapscentrum. Rapporten konstaterar bland annat att centrumens nuvarande inriktning fyller behoven men att långsiktigheten behöver stärkas och en ökad samverkan och utvecklad kommunikation är önskvärd.

Sammanfattning

Kunskapscentrumen för katastrofmedicin stärker den svenska hälso- och sjukvårdens beredskap genom att ta fram och sprida ny kunskap. Experterna verksamma vid centrumen utgör en värdefull resurs för det svenska krishanteringssystemet och genom sin verksamhet bidrar kunskapscentrumen till återväxt av nya experter.

Slutsatser

Nuvarande inriktning fyller behoven

Den forskning och utveckling som kunskapscentrumen bedriver ska utgå från behov som har identifierats inom respektive centrums övergripande inriktning. Många av de behov som har framkommit i samband med framtagande av denna rapport kan fyllas av de nuvarande centrumen, och i stort sett har inga nya stora behovsområden som skulle innebära nya övergripande inriktningar identifierats. En breddning av de övergripande inriktningarna för enskilda centrum kan dock komma att bli aktuell om nya behov uppmärksammas under de kommande åren inom till exempel den somatiska traumasjukvården.

Det har tydligt framgått att tillämpning av forskningsresultat är av stort värde för användarna, inte minst i form av utbildning och övning, och det finns en potential för verksamheten att kunna tillföra hälso- och sjukvården och krishanteringssystemet ännu mer genom utveckling av verksamheterna. Det har identifierats möjligheter att bredda eller komplettera genom till exempel samarbeten eller gemensamma satsningar med andra myndigheter.

Vad utgör ett kunskapscentrum

Rapporten summerar och beskriver de förutsättningar som behöver uppfyllas för att utgöra ett kunskapscentrum. Dessa utgångspunkter kan behöva ytterligare förtydligas för att kunna utgöra kriterier vid kommande överenskommelser. Det behövs en tydlighet avseende kriterierna för att utgöra ett kunskapscentrum och målen för vad respektive centrum förväntas uppnå under en angiven period. Kunskapscentrumen ska befinna sig i en akademisk miljö med tillgång till nödvändig infrastruktur och samtidigt säkerställa en klinisk anknytning. De behöver ha hög vetenskaplig kompetens och bestå av tillräckligt många personer för att minska sårbarheten hos verksamheten. Verksamheten ska ledas av en person med hög vetenskaplig kompetens och förmåga att företräda centrumet i olika sammanhang. Kunskapscentrumen utgör en gripbar tillgång till expertkompetens inom sina ämnesområden.

Återväxten behöver säkras

Kunskapscentrumens verksamhet syftar dels till att ny kunskap ska tas fram, dels till att nya experter utbildas inom ämnesområdena. Det innebär att det är nödvändigt att ge stöd till forskarstuderande, så att verksamheten inte enbart stöder befintliga experter inom området utan också bidrar till att öka antalet experter. En stor utmaning inför framtiden är det sjunkande antalet läkare med katastrofmedicinsk utbildning. En bidragande orsak till detta är att ämnet har begränsats eller helt försvunnit från grundutbildning för läkarstuderande. För att stärka forskarstuderande inom området kan doktorandnätverk utgöra ett värdefullt forum för utbyte av idéer och erfarenheter. En sådan fråga förfogar kunskapscentrumen själva över men förtjänar att nämnas i detta sammanhang.

Långsiktigheten behöver stärkas

Verksamheten syftar till att långsiktigt ta fram ny kunskap och säkra tillgången till expertkompetens inom området och därför kan övergripande överenskommelser som löper under en längre period än vad som hittills varit fallet vara relevanta. De övergripande överenskommelserna, som utgör en rambeskrivning av centrumverksamheten och dess inriktning och former, ska även fortsättningsvis kompletteras av en årlig ansökningsprocess för enskilda projekt som möjliggör styrning och prioritering av verksamheten på projektnivå. En förutsättning för att ingå i längre, exempelvis femåriga, överenskommelser är att den övergripande inriktningen för de enskilda centrumen följs upp under den period som överenskommelserna avser samt att det genomförs en uppföljning av verksamheten i slutet av perioden inför en möjlig fortsättning. Socialstyrelsen kommer att fortsätta att utreda hur en sådan modell ska kunna implementeras.

Ökad samverkan och kommunikation

En utvecklad dialog mellan Socialstyrelsen och universiteten och andra myndigheter skulle öka kunskapen om konceptet med kunskapscentrumen och vad innehållet i verksamheten omfattar. Kommunikation av resultaten genom olika kanaler och med olika metoder behöver utvecklas och upprätthållas av såväl kunskapscentrumen som Socialstyrelsen.

Förvaltning av resultat

För att säkerställa att framtagna forskningsresultat och ny kunskap finns kvar och tillgängliga för de aktörer som den är relevant för behöver formerna för förvaltning utvecklas och konkretiseras av Socialstyrelsen i redan i samband med initiering av nya projekt. Det kan exempelvis gälla forskning som lett vidare till utveckling av utbildningspaket.

Behövs en ändrad finanseringsmodell?

För att kunna finnas som centrum behöver ett visst ekonomiskt stöd ges till grundläggande funktioner så som administration, kommunikation, informationsspridning och ledning av verksamheten. Den nuvarande finansieringsmodellen innebär att finansiera delar av en tjänst för verksamhetschefen. Det kan även finnas andra modeller som skulle kunna ge en ökad stabilitet för centrumen, som exempelvis att ge ett årligt grundbelopp till centrumrelaterad verksamhet utifrån de unika behov respektive centrum har.

Läs hela sammanfattningen
Socialstyrelsens kunskapscentrum för katastrofmedicin

Publiceringsår: 2015
Artikelnummer: 2015-3-6
Format: POD
Antal sidor: 68
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 42 kr

Kontakt

Sigurdsson, Susannah
075-247 30 00

Mer hos oss

Krisberedskap