/
/

Förskrivning av buprenorfin och metadon vid beroendetillstånd

Rapporten beskriver förskrivningen av läkemedel godkända för behandling vid opiatberoende samt dess omfattning och utveckling. Resultaten i rapporten pekar bland annat på att det behövs ett större informationsutbyte mellan föreskrivande läkare på området. Rapporten är en del i ett större projekt att öka kunskapen på området.

Sammanfattning

Den här rapporten beskriver förskrivningen av läkemedel godkända för behandling inom LARO, utifrån uppgifter från Socialstyrelsens läkemedelsregister. Studiepopulationen är samtliga patienter som under 2013 förskrevs och tog ut antingen buprenorfin, buprenorfin i kombination med naloxon eller metadon avsett för LARO-behandling. Totalt gjorde 3 425 personer uttag av något av läkemedlen. Flest personer fick metadon och något färre buprenorfin eller buprenorfin i kombination med naloxon. Medianåldern bland de vårdade var 42 år, vilket är en liten ökning jämfört med föregående år. Andelen kvinnor var 28 procent. Antalet nya patienter i behandling ökade under perioden 2007–2009, men har sedan dess minskat. Medianåldern bland nya patienter har sedan 2007 varit cirka 35–36 år.

De aktuella läkemedlen har introducerats vid olika tidpunkter: metadon på 1960-talet, buprenorfin på 1990-talet och ett kombinationspreparat med buprenorfin och naloxon på 2000-talet. Det återspeglas också i förskrivningen och de åldersgrupper som förskrivs de olika preparaten. Metadon var vanligast bland äldre patienter, och dominerar både för kvinnor och för män. I ålderskategorin 30–49 år var buprenorfin något vanligare än metadon, i den yngsta ålderskategorin dominerade buprenorfin. De doser som förskrivs inom LARO stämmer i stort sett med de rekommenderade läkemedelsdoserna.

Analysen av förskrivningen inom LARO har aktualiserat betydelsen av att så kallade rekvisitionsläkemedel inte ingår i läkemedelsregistret. Rekvisitionsläkemedlens andel ökar totalt sett, från 9 procent av doserna 2009 till 32 procent 2013. I några landsting dominerar rekvisitionsläkemedlen framför förskrivna.

Större delen av LARO-läkemedel förskrivs av en enda förskrivare för en viss patient, men det förekommer sidoförskrivning av andra narkotikaklassade läkemedel (av andra läkare). I de fall då andra narkotikaklassade läkemedel tas i ett eventuellt missbrukssyfte kan detta få negativa konsekvenser för behandlingen. Detta kan också innebära medicinska risker, t.ex. när bensodiazepiner kombineras med opioider.

Förekomsten av infektioner hos LARO-patienter som behandlas med metadon är hög. Det finns dock flera infektionsläkemedel som minskar nedbrytningen och utsöndringen av metadon. Det kan leda till höga metadonkoncentrationer i blodet och risk för livshotande rubbningar i hjärtats rytm.

Sammantaget indikerar resultaten att det behövs rutiner för att behandlade läkare i LARO-verksamheter ska få information om och kan vara delaktiga i läkemedelsordinationer från andra förskrivare.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2015
Artikelnummer: 2015-3-38
ISBN: 978-91-7555-300-9
Format: POD
Antal sidor: 26
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 42 kr