/
/

Läkemedel - statistik för år 2014

Rapporten presenterar läkemedelsstatistik för år 2014. Rapporten redovisar bland annat läkemedelsanvändning efter utbildningsnivå, för de 20 vanligaste läkemedelsgrupperna.

Sammanfattning

Denna rapport presenterar läkemedelsstatistik för år 2014 och innehåller uppgifter om läkemedel som expedierats mot recept, rekvisition till öppen och sluten vård samt köp av receptfria läkemedel på apotek. Rapporten baseras huvudsakligen på data från Socialstyrelsens läkemedelsregister och eHälsomyndighetens register.

De läkemedel som hämtats ut av flest antal patienter är paracetamol, omeprazol, Penicillin V och acetylsalicylsyra (tabell 15). Liksom föregående år så ökade antalet patienter som hämtat ut naproxen medan antalet patienter som hämtat ut diklofenak minskade. Substanserna tillhör gruppen NSAID (non steroidal anti-inflammatory drugs) som är en grupp läkemedel mot inflammation och smärta. För både män och kvinnor sågs även en minskad uthämtning av Penicillin V mot olika luftvägsinfektioner och av simvastatin som används för att behandla höga blodfetter. Antalet patienter som hämtade ut mometason för behandling av inflammation och allergi har minskat. Minskningen var mer uttalad bland kvinnor än bland män. Bland kvinnor sågs även en minskning av antalet patienter som hämtat ut östrogenpreparat.

Det finns skillnader i läkemedelsanvändning mellan könen och även mel-lan individer med olika utbildningsnivå (tabell 12A). Smärtlindrande preparat (både lättare analgetika och opioider) samt läkemedel mot magsår och halsbränna användes i högre utsträckning bland kvinnor än bland män. För båda könen gäller att dessa läkemedelsgrupper används mer av personer med grundskoleutbildning än av personer med längre utbildning. Samma mönster sågs för vissa typer av lugnande medel. Vad gäller användning av östrogenpreparat (G03C) hos kvinnor var situationen omvänd; kvinnor med längre utbildning använde östrogenpreparat i högre utsträckning än de med kortare utbildning.

Användning av läkemedel är vanligare hos äldre än hos yngre, men användarnas genomsnittsålder skiljer sig beroende på läkemedelsgrupp (tabell 7 och 8). Den högsta genomsnittsåldern hade patienter med demensläkemedel; 81,9 år för kvinnor och 80,1 år för män. Lägst genomsnittsålder hade användare av centralt verkande läkemedel vid ADHD (23,0 år för män och 27,4 år för kvinnor). Andelen användare var dock störst bland pojkar mellan 5 och 14 år (tabell 75). Antalet uthämtade läkemedel vid ADHD har ökat jämfört med år 2013.

Den totala kostnaden för receptförskrivna läkemedel i Sverige år 2014 uppgick till 26 465 miljoner kronor (tabell 2). Det är en ökning med drygt en miljard sedan 2013 vilket är en betydligt större ökning än mellan föregående år. Kostnadsökningen beror framför allt på introduktion av nya läkemedel, däribland ett antal nya effektiva preparat mot behandling av hepatit-C. Dessa har inneburit en kostnadsökning på nästan 600 miljoner kronor (tabell 14). En annan bidragande faktor är den fortsatt ökande användningen av TNF-hämmare (L04A) mot bland annat reumatiska sjukdomar.

Även kostnaderna för andra läkemedelsgrupper bland annat anti-koagulantia och medel vid ADHD ökade. Kostnaderna för immunstimule-rande läkemedel minskade.

Läkemedelsstatistiken publiceras även i Socialstyrelsens statistikdatabas www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/lakemedel.Databasen ger möjlighet till mer detaljerad statistik.

 

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2015
Artikelnummer: 2015-3-17
ISBN: 978-91-7555-292-7
Format: POD
Antal sidor: 87
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Henny Rydberg
075-247 30 00