/
/

Socialstyrelsens delmål i den funktionshinderspolitiska strategin – Delrapport 4

Socialstyrelsen redovisar genomförda insatser och resultat av myndighetens arbete inom ramen för den funktionshinderspolitiska strategin. Den här rapporten visar att kunskapen har ökat om de brister som finns i de individuella stöden till personer med funktionsnedsättning.

Sammanfattning

För fjärde året i rad redovisar Socialstyrelsen genomförda insatser och resultat av myndighetens arbete inom ramen för den funktionshinderspolitiska strategin.

Genom att följa socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens insatser inom vissa utvalda områden kan kunskapsbrister upptäckas. För att bidra till en förändring tar Socialstyrelsen fram och sprider kunskap som behövs för att de individuella stöden ska kunna utformas i enlighet med de funktionshinderspolitiska målen om full delaktighet och jämlika levnadsvillkor. En del av arbetet genomförs i nära samarbete med Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

Den här rapporten visar att kunskapen har ökat om de brister som finns i de individuella stöden till personer med funktionsnedsättning. I stor utsträckning finns också kunskap om vad som behöver göras för att förbättra situationen, samtidigt som det finns en tröghet när det gäller att åtgärda bristerna. Antingen genomförs de inte alls eller så tar det lång tid att genomföra de förändringar som behövs. Så här sammanfattar Socialstyrelsen det aktuella läget.

  • Personer med funktionsnedsättning får oftast inte tillgång till samma hälso- och sjukvård som befolkningen i övrigt. Socialstyrelsen fortsätter därför att fördjupa kunskapen om vari skillnaderna består och vilka grupper som är särskilt utsatta. Situationen för personer med psykisk funktionsnedsättning har tidigare belysts. Nu kan Socialstyrelsen se att inom den gruppen har personer med psykossjukdomar hittills inte fått del av den utveckling som gäller för sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke.
  • Fortfarande får omkring 2 000 personer varje år vänta lång tid för att få sina beviljade beslut verkställda. Det gäller särskilt för de personer som väntar på att få flytta in i en bostad med särskild service. Trots möjligheten att ålägga enskilda kommuner en särskild avgift har problemen inte kunnat undanröjas. Den enda tydliga förbättring som kan ses gäller insatsen kontaktperson där antalet beslut som inte verkställs minskat med nära hälften sedan år 2012.
  • Barn och ungdomar som bor i bostad med särskild service enligt LSS är mer delaktiga i arbetet med genomförandeplaner än tidigare. I de flesta verksamheterna har arbetet med att underlätta för barnens och ungdomarnas delaktighet och inflytande förbättrats väsentligt.
  • Anhöriga som ger stöd till närstående med funktionsnedsättning får inte alltid det stöd som de behöver. Även om kommunerna har utvecklat sin verksamhet för anhörigstöd behöver formerna för stödet bättre anpassas till de behov som finns hos till exempel föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller vuxna som ger stöd till en partner. Anhörigstödet behöver också kompletteras med andra stödformer som kan underlätta vardagen och minimera risken för hälsoproblem hos de anhöriga.
Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2015
Artikelnummer: 2015-3-10
ISBN: 978-91-7555-289-7
Format: POD
Antal sidor: 47
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Mer hos oss

Funktionshinder