/
/

Skador bland barn i Sverige – Olycksfall, övergrepp och avsiktligt självdestruktiva handlingar

Rapporten presenterar statistik från åren 2010–2013 över skador bland barn. Uppgifterna delas bland annat upp på orsak till skadan, skadeplatsen och uppkomstsätt.

Sammanfattning

Den vanligaste orsaken till att barn vårdas på sjukhus är skadehändelser. Om barn under 1 år, med deras speciella spädbarnsproblematik exkluderas, är skador även den vanligaste dödsorsaken bland barn. Bland barn i åldrarna 1−17 år som avlider i Sverige svarar skador och förgiftningar för en tredjedel. Närmare en fjärdedel av barnen 1−17 år som vårdas inskrivna på sjukhus, vårdas till följd av en skadehändelse.

Skadehändelser är vanliga, men färre barn avlider

Trots att skador är en vanlig orsak till att barn avlider har trendkurvan för skador hos barn under lång tid varit avtagande. De senaste 40 åren har antalet barn som avlidit minskat från fler än 400 per år i början på 1970-talet till under 100 de senaste åren.

Under åren 2010–2013 omkom i genomsnitt 71 barn per år till följd av en skadehändelse, oavsiktlig eller avsiktlig. Hälften av barnen avled efter ett olycksfall, det vill säga en oavsiktlig skadehändelse. Två tredjedelar av barnen var äldre än 12 år och fyra av tio var äldre än 15 år. Närmare två tredjedelar var pojkar.

Under den senaste tillgängliga fyraårsperioden, 2010–2013, var drygt 18 000 barn per år inskrivna på sjukhus till följd av en skadehändelse. Andelen olycksfall av samtliga skadehändelser var betydligt högre bland sjukhusvårdade barn än hos avlidna barn.

Skattningar visar att omkring 170 000 barn per år söker vård på en akut-mottagning till följd av en skadehändelse. Detta motsvarar 9 procent av Sveriges drygt 1,9 miljoner barn.

Fallolyckor är vanligaste skadeorsaken

Få barn avled genom fallolyckor, men det var ändå den vanligaste orsaken till skada bland barn som behandlades på sjukhus. Årligen sökte uppskatt-ningsvis fler än 80 000 barn akutvård på sjukhus, vilket motsvarar 4 procent av Sveriges samtliga barn. Närmare 9 000 barn skadades så svårt att de skrevs in på sjukhus för fortsatt vård. Fallolyckor var vanligt i alla åldersgrupper. Vanligast var det att barn i åldern 10−15 år och 1–3 år sökte akutvård på sjukhus efter fallolyckor. Barn i åldern 1–3 år blev i störst utsträckning inlagda på sjukhus efter fallolyckor.

Färre barn vårdas till följd av transportolyckor respektive våldshandlingar

I genomsnitt avled 18 barn under perioden 2010−2013 genom en transportolycka med fordon avsedda för vägtrafik, och 7 barn till följd av övergrepp av en annan person. Antalet barn som avlidit till följd av en transportolycka med vägfordon har minskat under 2000-talet, och antalet barn som vårdats inskrivna på sjukhus har minskat kraftigt sedan mitten av 2000-talet. Detsamma gäller barn som vårdats inskrivna på sjukhus till följd av övergrepp. Mellan år 2007 och 2013 har antalet barn som vårdats mer än halverats. Hälften av de som vårdats efter våld var äldre än 15 år, och åtta av tio var äldre än 12 år.

Mer än en tredjedel av de dödliga skadorna är självmord

Under perioden 2010−2013 avled årligen i genomsnitt 28 barn genom självmord, vilket utgjorde nästan 40 procent av samtliga barn som omkom till följd av en skadehändelse. Två tredjedelar av de som tog sitt liv var pojkar. Hälften tog sitt liv genom hängning, medan en fjärdedel kastade eller lade sig framför föremål i rörelse, till exempel ett tåg.

Antalet barn som vårdats inskrivna på sjukhus till följd av en avsiktligt självdestruktiv handling ökade fram till 2007, efter det minskade antalet bland både flickor och pojkar. År 2013 var dock antalet barn som hade vårdats efter en självskada något högre än 2012. Under perioden 2010−2013 vårdades i genomsnitt 732 barn efter att avsiktligt ha skadat sig själva. Flickorna var i majoritet (80 procent). Förgiftning var det vanligaste tillvägagångssättet (89 procent). De flesta hade överdoserat läkemedel, men även alkohol, droger och andra substanser förekom.

Flest skadas på fritiden

Nästan åtta av tio skadehändelser, vilket motsvarar uppskattningsvis cirka 130 000 skadade barn per år under 2010–2013, inträffade under barnets fritid, framförallt under lek eller sportaktiviteter. Vanligast var att barn behövde söka akutvård på sjukhus efter att ha skadat sig i bostadsmiljön, på sport- och idrottsanläggningar samt på vägar, gator och torg. En tredjedel av samtliga skador, 57 000, uppkom i boendemiljön. Omkring 16 000 barn skadades varje år på lekplatser.

Vidare visar skattningar att omkring 47 000 barn årligen skadade sig i samband med idrottsutövning. Flest skadade sig när de spelade fotboll, något som gällde för både pojkar och flickor. Skador under ishockey och motorcykelsport var särskilt vanliga bland pojkar. Bland flickorna skadades många under hästsport. Skador i samband med slalom eller snowboard var vanliga hos både pojkar och flickor.

Under skoltid skadades cirka 23 000 barn, oftast i samband med idrottslektioner. Ungefär 7 000 barn skadade sig under den tid som barnomsorgen varit ansvarig för barnet.

Social bakgrund har betydelse för skaderisken

Det finns ett tydligt mönster mellan föräldrars utbildningsnivå (i det här fallet moderns) och skaderisk hos barnet. Moderns utbildningsnivå används eftersom det oftare saknas uppgift om faderns utbildningsnivå. Föräldrarnas utbildningsnivå speglar dock endast en dimension av social bakgrund och bör endast se som en indikator på detta. De mest tydliga skillnaderna finns bland barn som vårdats inskrivna på sjukhus till följd av våld eller en avsiktlig självdestruktiv handling. Förekomsten av våld eller avsiktliga självdestruktiva handlingar som leder till så allvarliga skador att barnet behöver skrivas in på sjukhus, minskar ju högre utbildning modern har. Bland flickor till mödrar med enbart grundskoleutbildning var det fem gånger vanligare att vårdas inskrivna på sjukhus för övergrepp jämfört med flickor till mödrar med eftergymnasial utbildning. För pojkar var det tre gånger vanligare. Det är ungefär dubbelt så vanligt att vårdas inskriven på sjukhus efter en avsiktligt självdestruktiv handling bland de barn som har en mor med grundskoleutbildning jämfört med de som har en mor med eftergymnasial utbildning. Social bakgrund hade inte samma tydliga betydelse när det gäller olyckor bland barn.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2015
Artikelnummer: 2015-2-8
Format: POD
Antal sidor: 125
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 117 kr