/
/

Utvärderingar av psykosociala interventioner i doktorsavhandlingar

Rapporten beskriver i vilken omfattning som doktorander från sju akademiska ämnen forskat om psykosociala interventioners effekter. Rapporten tar upp 2 334 doktorsavhandlingar som gavs ut åren 1997–2012.

Sammanfattning

Evidensbaserad praktik har definierats som ”en noggrann, öppet redovisad och omdömesgill användning av den för tillfället bästa evidensen om interventioner (insatser, åtgärder, metoder) till enskilda personer, kompletterad med professionell expertis och den berörda personens situation och önskemål” [5]. För att en enskild intervention ska kunna kallas evidensbaserad krävs att den prövats enligt vissa vetenskapliga kriterier. Den säkraste kunskapen kommer från jämförande studier där minst två alternativ jämförs över tid. Få av de interventioner som idag används i Sverige har utvärderats på ett sådant sätt.

I denna rapport beskrivs i vilken omfattning som doktorander från sju akademiska ämnen forskat om psykosociala interventioners effekter. Doktorsavhandlingar utgör en viktig del av dessa discipliners vetenskapliga produktion och i utbildningen av forskare. Studien omfattar 2 334 avhandlingar i folkhälsovetenskap, kriminologi, omvårdnadsvetenskap, psykiatri, psykologi, socialt arbete och sociologi som publicerades under perioden 1997–2012.

  • Av avhandlingarna angav 13 procent att de avsåg att undersöka interventioners effekter. Högst andel fanns för omvårdnadsvetenskap, folkhälsovetenskap samt psykologi.
  • Andelen effektutvärderingar ökade svagt mellan 1997–2012.
  • Effektutvärderingarnas kvalitet analyserades med fokus på fyra aspekter: forskningsdesign, interventionens replikerbarhet, utfallsmåttens specificitet samt fokus (primärt eller sekundärt i relation till interventionens syfte). Av 296 avhandlingar som inkluderade effektutvärderingar uppfyllde 131 (44 %) samtliga fyra undersökta kriterier för kvalitet. Det motsvarar 5,6 procent av samtliga 2 342 avhandlingar.
  • Kontrollerade utvärderingar (med jämförelsegrupp och för- och eftermätning) förekom i huvudsak inom folkhälsovetenskap, omvårdnadsvetenskap, psykiatri och psykologi. Det är främst i folkhälsovetenskap och psykologi som antalet ökade över tid.
  • Det låga antalet doktorander som arbetat med effektutvärderingar riskerar att leda till att kunskapen om effektiva interventioner fortsatt ligger på en låg nivå. Det kan bidra till att vård- och omsorgstagare inte får bästa möjliga hjälp.
Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2015
Artikelnummer: 2015-2-54
ISBN: 978-91-7555-285-9
Format: POD
Antal sidor: 28
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 42 kr

Kontakt

Knut Sundell
075-247 34 09