/
/

Samordnad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa – Slutrapport av ett regeringsuppdrag

Det här är en slutrapport av uppdraget att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom psykisk ohälsa. Den innehåller bland annat en beskrivning av de insatser som gjorts.

Sammanfattning

Socialstyrelsen har under 2013 fått i uppdrag av regeringen att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa. Uppdraget ska genomföras tillsammans med Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), Folkhälsomyndigheten och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Uppdraget avslutas i december 2015.

Myndigheterna har gjort en översiktlig bedömning av behovet av kunskapsstyrande insatser

Bedömningen har utgått från en dialog med framför allt verksamheter, yrkesverksamma och brukare om behovet av insatser. Dialogen har delats upp och avsett olika delar av området psykisk ohälsa under 2013, 2014 och 2015.

Flera insatser till stöd för utvecklingen inom området psykisk ohälsa har genomförts

Myndigheterna har genomfört insatser inom följande områden:

  • Adhd
  • Samverkan kring barn och unga
  • Samordnad individuell plan
  • Samsjuklighet – somatisk ohälsa
  • Självskadebeteende
  • Depression och ångestsyndrom
  • Självmordsprevention avseende barn och unga
  • Hetsätningsstörning
  • Implementering av missbruksförebyggande metoder
  • Tidiga insatser till barn och unga

Insatsen kring adhd har varit den mest omfattande. Den har visat på betydelsen av mer samlade lanseringar och kunskapsmaterial som flera myndigheter står bakom.

Myndigheterna har utvecklat sin operativa samverkan

Det framgår framför allt av de insatser som genomförts. Arbetet har också gett flera viktiga erfarenheter:

  • Samordnad styrning med kunskap förutsätter en operativ samverkan.
  • Samverkan ska ske där den gör nytta och avse konkreta uppgifter.
  • Samverkan ska bara omfatta de som kan bidra.
  • Det är nödvändigt med en gemensam målbild för samverkan.
  • Det behövs tydlighet kring roller och ansvar

Uppdraget har underlättat för verksamheterna att använda den kunskap myndigheterna tar fram

Dialogen med verksamheter, yrkesverksamma och brukare har visat på flera förbättringsområden när det gäller att göra myndigheternas kunskap lättare att använda. Framför allt har pekats ut att myndigheternas kunskapsunderlag måste:

  • utgå från behov
  • vara lätta att hitta
  • vara mer samordnade
  • vara enkla och lättillgängliga
  • ha tydliga målgrupper och anpassas efter dem.

Utifrån detta har myndigheterna arbetat för att göra det lättare för verksamheterna att använda den kunskap som myndigheterna tar fram. Bland annat har myndigheterna utvecklat ett arbetssätt för att ta fram målgruppsanpassade stödprodukter i form av till exempel broschyrer, kortversioner och filmer.

En modell för brukardelaktighet har utvecklats

Modellen har utvecklats av myndigheterna tillsammans med Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) för att öka brukardelaktigheten i myndigheternas kunskapsstyrande arbete. Modellen har testats under 2015, men det behövs ett fortsatt utvecklingsarbete kring implementering av modellen.

Syfte och mål för uppdraget har huvudsakligen uppnåtts

Syftet med uppdraget är att bidra till en samordnad, behovsanpassad, välplanerad och långsiktig statlig styrning med kunskap inom området psykisk ohälsa. Målet är att ge verksamheterna det kunskapsstöd som behövs för att tillgodose behoven hos patienter, brukare och anhöriga. Även om det behövs ett fortsatt utvecklingsarbete är en sammanfattande slutsats att myndigheterna genom sitt arbete huvudsakligen
uppnått syfte och mål för uppdraget.

Sammanfattande slutsatser

Några övergripande slutsatser från arbetet med uppdraget är följande:

  • Det behövs en förändrad syn på samverkan som en självklar del
    av myndigheternas ordinarie uppdrag och en förutsättning för en
    utvecklad och samordnad styrning med kunskap. I första hand
    är det den operativa samverkan som behöver utvecklas.
  • Det har inte funnits någon tydlig samordning av de insatser som
    myndigheterna och SKL genomfört. Ett angeläget utvecklingsområde
    är därför att samordningen av nationella insatser förstärks och att
    myndigheternas och SKL:s uppdrag och roller tydliggörs.
  • Det kan finnas positiva effekter med en dialog om behovet.
    Det förutsätter dock att dialogen är ett av flera underlag för
    prioritering av insatser. Dialogen måste också vara avgränsad och
    utgå ifrån en analys av vilka problemområden som finns.
  • Det är vanligt att utvecklingsarbeten på myndigheterna inte bygger vidare på tidigare erfarenheter utan istället ”börjar om”. Ett viktigt förbättringsområde är därför att myndigheterna i större utsträckning följer upp, sammanställer och delar erfarenheter från sådana arbeten kring styrning med kunskap.
  • Det fortsatta arbetet med att åstadkomma en samordnad och
    behovsanpassad styrning med kunskap inom området psykisk ohälsa
    bör ske inom ramen för det nya rådet för statlig styrning med kunskap.

Därför avslutas den myndighetsgemensamma arbetsgruppen. Däremot
behöver myndigheterna fortsätta att utveckla den operativa samverkan.

Läs hela sammanfattningen
Samordnad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Publiceringsår: 2015
Artikelnummer: 2015-12-9
Format: POD
Antal sidor: 46
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Tina Isaksson
075-247 30 00

Mer hos oss

Psykisk ohälsa