/
/

Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn – Medicinska födelseregistret 1973–2014 – Assisterad befruktning 1991–2013

Rapporten presenterar statistik över graviditeter, förlossningar och nyfödda barn, uppdelat på bland annat mödrarnas ålder, utbildning, förlossningssätt och smärtlindring. Rapporten visar bland annat att lågutbildade kvinnor använder mindre smärtlindring under förlossning än mödrar med högre utbildning.

Sammanfattning

Sedan medicinska födelseregistret (MFR) startade 1973 har det skett stora förändringar i samhällsstrukturen och av vård under graviditet, förlossning och för nyfödda barn. Under tiden har förlossningstalen ökat och minskat i 10-års perioder. Antalet förlossningar var högst år 1991 med drygt 122 000 för att därefter minska kraftigt till en lägstanivå 1998 då cirka 84 000 kvinnor födde barn. Under 2000-talet har antalet förlossningar ökat och 2014 var antalet 113 963 i MFR. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) föddes totalt 115 363 barn under 2014. Till MFR rapporterades 115 710 barn och bland mödrar med giltigt personnummer återfinns 99 procent i båda registren. Diskrepansen mellan antalet födda barn i SCB:s register och MFR beror på att fler barnaföderskor med ogiltiga personnummer (t.ex. asylsökande och papperslösa) rapporterats till MFR.

Jämfört med år 1973 har medelåldern för förstföderskor ökat från 23,7 till 28,5 år men det finns stora regionala skillnader. Mödrar i storstadsområden är i genomsnitt äldre än kvinnor i mindre tätorter och detta syns i statistiken redan år 1973. Andelen mödrar som är födda utanför Sverige har ökat från 10,3 procent 1973 till 26,7 procent år 2014.

Andelen kvinnor med övervikt eller fetma (BMI 25 eller mer) vid inskriv-ning i mödrahälsovården har ökat från 25,4 procent 1992 till 38,1 procent 2014 medan rökning i tidig graviditet har minskat från 22,9 procent till 5,5 procent under samma period. Bland gravida kvinnor med grundskola som högsta utbildning återfanns en större andel med övervikt och fetma och fler kvinnor i den gruppen rökte under graviditeten jämfört med kvinnor som hade gymnasial eller eftergymnasial utbildning.

I genomsnitt fick 52,7 procent av alla förstföderskor ryggbedövning (EDA) vid vaginal förlossning men det varierar stort mellan olika sjukhus (21,7 till 72,4 procent). Kvinnor med grundskola som högsta utbildningsnivå använde mindre smärtlindring under förlossning jämfört med övriga utbildningsgrupper.

Komplikationen bristning i bäckenbotten av grad III och IV vid vaginal förlossning har på riksnivå inte förändrats nämnvärt de senaste fem åren. Den totala andelen år 2014 var 3,4 procent och bland förstföderskor var den 6,0 procent.

Andelen kejsarsnitt vid enkelbörd har ökat från 5,3 procent 1973 till 17,7 procent år 2014. Kejsarsnittsfrekvensen varierar mycket mellan landstingen och flest utfördes i Stockholms läns landsting med 21,6 procent följt av Värmland med 20,6 procent. Lägst kejsarsnittsfrekvens hade Östergötlands och Jämtlands läns landsting med 11,6 respektive 13,2 procent. En majoritet (90,9 procent) av alla barn i sätesändläge förlöstes med kejsarsnitt år 2014. Andelen kejsarsnitt var något lägre bland kvinnor med eftergymnasial utbildning jämfört övriga utbildningsgrupper.

Antalet dödfödda barn var 4,0 per 1 000 födda barn och den neonatala dödligheten 0–27 dygn efter förlossningen var 1,5 per 1 000 levande födda barn år 2014. Den statistiska osäkerheten är dock stor vid små tal.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2015
Artikelnummer: 2015-12-27
Format: POD
Antal sidor: 155
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 138 kr