/
/

Kartläggning av vetenskapliga studier kring förskrivningsprocessen

Rapporten är en kartläggning av vetenskapliga studier om förskrivningen av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Resultatet ger professionen ett kunskapsstöd som bidrar till att personer med funktionsnedsättning upplever delaktighet i förskrivningen och känna sig nöjda med hjälpmedlet.

Socialstyrelsen gör bedömningen att den vetenskapliga kartläggningen kring förskrivningsprocessen ger viktig kunskap som tidigare inte sammanställts på detta sätt och publicerar därför föreliggande rapport från Linköpings Universitet. Innehållet ansvarar författarna själva för.

Sammanfattning

Detta är en kartläggning avseende förskrivning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. Ungefär en tredjedel av alla hjälpmedel som förskrivs används inte visar olika studier. Den främsta orsaken är att personerna i behov av hjälpmedel inte har varit delaktiga i förskrivningsprocessen inklusive behovsbedömning.

Kartläggningen har fokuserat på tre frågeställningar:

  1. I vilken omfattning har förskrivningsprocessen studerats i sin helhet?
  2. Vilket kunskapsstöd finns för att förskrivningsprocessen med dess ingående delar påverkar nöjdheten med förskrivet hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning?
  3. Vilket kunskapsstöd finns för att delaktighet i förskrivningsprocessen påverkar nyttan och användning av hjälpmedlet?

Någon evidensgradering och granskning av bevisvärde har inte genomförts. Det innebär att det inte går att dra någon slutsats om huruvida det finns evidens för att förskrivningsprocessen påverkar användandet av hjälpmedel.

Metoden för kartläggningen är en grundlig litteraturgenomgång av veten-skaplig litteratur. Totalt inkluderades 116 artiklar. De resultat som redovisas i dessa artiklar pekar på att:

  • Få studier hade syftet att studera förskrivningsprocessen som helhet och dess betydelse för exempelvis användning av och nöjdhet med hjälpmedel i vardagsaktiviteter.
  • Alla delar i förskrivningsprocessen är viktiga för att hjälpmedlen ska komma till nytta och bidra till nöjda hjälpmedelsanvändare.
  • Delaktighet i de olika delarna av förskrivningsprocessen beskrivs som betydelsefullt för att klienterna ska vara nöjda med användning av hjälpmedlet. Om förskrivaren följer en struktur, exempelvis förskrivningsprocessen, och anpassar information, utprovning, träning och uppföljning utifrån klientens förutsättningar, underlättar och möjliggör detta delaktighet för personer med exempelvis utvecklingsstörning och kognitiva svårigheter.

Förskrivningsprocessen behöver utforskas mer

Förskrivningsprocessen som helhet behöver studeras mer för att säkerställa att den bidrar till en förskrivning där klienten upplever sig nöjd med och delaktig i förskrivningen av hjälpmedel. För att säkerställa att klienten är delaktig i behovsbedömningen och i alla delar av förskrivningsprocessen behövs bland annat lämpliga bedömningsinstrument. Man behöver även undersöka om någon del i förskrivningsprocessen är viktigare än någon annan.

Ytterligare några resultat av kartläggningen

  • Förskrivarna måste beakta att vissa klienter saknar kunskap om vad förskrivning av hjälpmedel innebär.
  • Behovsbedömning beskrivs som ett viktigt steg. När klienter inte är nöjda vid uppföljningen kan det ofta relateras till att behovsbedömningen inte genomförts på ett strukturerat sätt.
  • Klientens delaktighet i val och utprovning av hjälpmedel ökar nöjdheten med hjälpmedel. Alternativa hjälpmedel presenteras vanligtvis inte, varför klienten måste förlita sig på förskrivarens val. Tillgång till visningsmiljö/utställning underlättar val och utprovning av hjälpmedel, men genererar också en kostnad. Utprovning i reell miljö förordas för vissa hjälpmedel.
  • Tydlig och för klienten anpassad information är viktigt (särskilt för personer med exempelvis syn- eller kognitiv nedsättning) för nöjdhet, användning av hjälpmedel och utifrån en säkerhetsaspekt.
  • Individanpassad träning krävs ofta för att hjälpmedlet ska fungera optimalt. Det händer att klienter inte ges någon träning alls eller att den träning som erbjuds är otillräcklig. Även närstående kan behöva träning.
  • Uppföljning och utvärdering påverkar användningen av hjälpmedel i hög grad och behöver ske kontinuerligt. För att underlätta detta behöver man sätta upp mätbara mål i samband med behovsbedömningen och skapa rutiner för förskrivning och dokumentation. För att utvärdera hjälpmedlets beskaffenhet och användning kan bedömningsinstrument användas.
  • Lång väntan på teknisk support och service är en vanlig orsak till missnöje med service. Hjälpmedel som inte fungerar leder till frustration och påverkar klientens vardag.
Läs hela sammanfattningen
Kartläggning av vetenskapliga studier kring förskrivningsprocessen

Publiceringsår: 2015
Artikelnummer: 2015-12-23
Format: PDF
Antal sidor: 64
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Ann Holmberg
075-247 30 00

Mer hos oss

Funktionshinder