Öppna jämförelser 2015 – Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Rapporten redovisar vården utifrån perspektiven i regeringens strategi för kroniska sjukdomar – patientcentrerad vård, kunskapsbaserad vård samt prevention och tidig uppmärksamhet. I rapporten ingår ett urval av de vanligast förekommande sjukdomsgrupperna i befolkningen.

För att handla i Socialstyrelsens webbutik måste du ha en webbläsare som stödjer JavaScript. Om du inte har det kan du beställa publikationer genom Socialstyrelsens beställningsservice.

Gör webbaserade jämförelser

Bilaga 1 Beskrivning av indikatorer

Bilaga 2 Tabellbilaga

Till rapporten har kompletterande diagram tagits fram, kontakta Socialstyrelsen för att ta del av dessa:

Utan könsuppdelning: Könsuppdelning är standard för de länsuppdelade jämförelserna i huvudrapporten, kompletterande länsdiagram utan könsuppdelning har tagits fram.
Med könsuppdelning: I några fall redovisats kvinnor och män tillsammans på länsnivån trots att könsuppdelade uppgifter finns - eftersom underlaget annars blivit för litet för flera län. I dessa fall finns könsuppdelade diagram framtagna med de län där underlaget är tillräckligt.
Tidsserier utan län: I vissa tidsseriediagram visas länen. Kompletterande tidsseriediagram med enbart riksvärden är också framtagna.

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvård rapporteras 2015 som fyra fristående delar: kroniska sjukdomar, läkemedelsbehandlingar, jämlik vård samt övergripande indikatorer.

Sammanfattning

Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen genomfört en öppen jämförelse av hälso- och sjukvården för personer med kroniska sjukdomar. Syftet i den här rapporten är att redovisa vården utifrån perspektiven i regeringens strategi för kroniska sjukdomar – patientcentrerad vård, kunskapsbaserad vård samt prevention och tidig uppmärksamhet.

På nationell nivå visar resultatet bland annat följande:

Personer med långvarig sjukdom anser i lägre utsträckning än be-folkningen i övrigt att de har tillgång till den hälso- och sjukvård de behöver. Samma förhållande gäller förtroendet för hälso- och sjukvård.
Riskpatienter för stroke bör behandlas med antikoagulantia i högre utstäckning. En ökning av andelen behandlade patienter kan noteras över tid men den behöver fortsätta att öka för att nå den fastställda målnivån.
Rökstopp vid hjärtinfarkt och stroke är en viktig åtgärd för att
förebygga återinsjuknande. Andelen som slutat röka efter hjärtinfarkt var 55 procent och efter stroke 47 procent.
Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar vid diabetes är betydligt högre bland män än bland kvinnor jämfört med befolkningen.
Andelen självmord har över tid inte förändrats nämnvärt. Betydligt fler män än kvinnor begår självmord. Vid depression är följsamheten till läkemedelsbehandling låg.
Antalet slutenvårdstillfällen inom somatisk slutenvård är markant högre för personer med psykiatrisk diagnos jämfört med befolkningen i övrigt.
Den palliativa vården har förbättrats över tid och fler sjukdomsgrupper än cancer får nu del av den palliativa vården.
Behandling av benskörhet varierar mellan landstingen och målnivån för riket uppnås endast till hälften.
Tidig diagnosticering av reumatoid artrit har förbättrats avsevärt.
Personer med astma och diabetes slutenvårdas i lägre utsträckning jämfört med genomsnittet inom OECD. Personer med KOL slutenvårdas något mer men ligger ändå strax under genomsnittet inom OECD. Personer med hjärtsvikt slutenvårdas i högre utsträckning jämfört med genomsnittet inom OECD.

Även om flera resultat är tillfredsställande behövs en närmare granskning och analys i de landsting som har låga resultat.

Läs hela sammanfattningen