/
/

Socialstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys 2015

I rapporten redovisar Socialstyrelsen 2015 års risk- och sårbarhetsanalys av myndighetens generella krisberedskap, och landstingens och socialtjänstens krisberedskap. Syftet är att stärka myndighetens egen och samhällets krisberedskap.

Sammanfattning

Utifrån resultatet av årets risk- och sårbarhetsanalys är bedömningen att Socialstyrelsen har en god krishanteringsförmåga. Myndigheten bedömer sammanfattningsvis att förmågan att motstå och hantera allvarliga händelser har stärkts sedan föregående års rapportering. Myndigheten har de senaste åren genomgått förändringar i ansvarsförhållanden till följd av regeringens reformering av myndighetsstrukturen. Exempelvis har ansvaret för smittskyddsfrågorna flyttats till Folkhälsomyndigheten. Oberoende av verksamhetsövergångar har Socialstyrelsen upprätthållit en god krishanteringsförmåga med en övad och utbildad krisledningsorganisation.

Socialstyrelsen kommer att, inom sitt ansvarsområde, fortsätta bidra till utveckling av ett välfungerade system för kunskapsstyrning inom katastrofmedicinsk beredskap och socialtjänstens krisberedskap.

Landstingen arbetar systematiskt med identifiering av samhällsviktig verksamhet. RSA-arbetet bedrivs i huvudsak med utgångspunkt från lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och förhöjd beredskap och Myndighetens för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2015:4) om landstingens risk- och sårbarhetsanalyser. Utifrån ovanstående bakgrund är därför risk- och sårbarhetsanalysen främst en analys av kritiska beroenden inom landstingens grundläggande krisberedskap och inte en analys av landstingens katastrofmedicinska beredskap.

Landstingens krisberedskap har en rad kritiska beroenden. Vissa kritiska beroenden är särskilt betydelsefulla för landstingens förmåga att omhänderta drabbade vid en allvarlig händelse, exempelvis tillgång till el, vatten, transporter och personal. Socialstyrelsens bedömning är att störningar i dessa kritiska beroenden får konsekvenser på samhällsviktiga verksamheter inom vård och omsorg. Läkemedelsförsörjningen i Sverige ter sig sårbar. Någon tydlig och samordnad bild över hur landstingen upprätthåller en nödvändig tillgång till läkemedel och sjukvårdsmateriel saknas.

I Sverige har antalet vårdplatser per invånare minskat de senaste åren och därtill redovisar landstingen svårigheter med att säkerställa personalförsörjning och bemanning av katastrofmedicinska nyckelfunktioner. Landstingens samlade resurser utnyttjas även i allt högre grad, och därför finns det begränsade möjligheter till omfördelning och prioritering i samhällsviktiga verksamheter vid en allvarlig händelse. Vid allvarliga händelser med stort skadeutfall kan behovet av vårdplatser säkerställas först efter ett omfattande omdisponeringsarbete, som innebär prioritering av vårdplatser, intensivvårdsresurser och postoperativa vårdplatser vilket kräver medicinska- och etiska ställningstaganden.

Socialstyrelsen bedömer att hälso- och sjukvårdens grundläggande krisberedskap kan förbättras framför allt när det gäller att säkerställa personalförsörjning, tillgång till särskild sjukvårdsmateriel och läkemedel samt inkludera krisberedskap i avtal om leverans av varor och tjänster. Slutsatsen är ändå att det pågår ett fortsatt positivt åtgärdsarbete i landstingen för att stärka krisberedskapen.

Inom socialtjänstområdet lyfter Socialstyrelsen i denna rapport åtgärdsbehov inom områdena kontinuitetsplanering, kommunikation, samverkan och övning. Kommunerna behöver säkerställa att samhällsviktiga verksamheter inom socialtjänsten har förutsättningar att fortsätta bedrivas med god kvalitet även vid en allvarlig händelse. Detta gäller såväl planering av personella resurser som avtal om reservkraft och evakueringslokaler för den samhällsviktiga verksamheten. I dagsläget har stora delar av socialtjänsten i landet en ansträngd personalsituation med hög personalomsättning och svårigheter att rekrytera personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Den pågående situationen med en stor ökning av antalet ensamkommande barn belastar socialtjänstens resurser ytterligare. När det gäller kommunikation är det viktigt att det finns en tydlig rutin inom kommunen för hur information ska tas emot och spridas om en allvarlig händelse så att alla berörda kan ta del av informationen.

Socialstyrelsen lyfter även vikten av att av den kommunala krisplaneringen är förankrad och övad i berörda verksamheter samt att nyckelfunktioner både i kommunala och privata socialtjänstverksamheter deltar i dessa krisberedskapsövningar. Socialstyrelsen bedriver systematiskt informationssäkerhetsarbete i enlighet med standarden ISO 27001 om ledningssystem för informationssäkerhet (LIS). Det förbättringsarbete som pågår syftar framför allt till att minska sårbarheter kopplade till redundans och robusthet av myndighetens it-infrastruktur. Detta leder till att även sårbarheter i Socialstyrelsens samhällsviktiga verksamhet, krisledningsorganisation, minskar.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2015
Artikelnummer: 2015-11-4
Format: POD
Antal sidor: 96
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Tord Forsner
075-247 40 61

Mer hos oss

Krisberedskap