/
/

Den sekundära bostadsmarknaden

Socialstyrelsens intervjustudie bekräftar att i princip alla svenska kommuner har en sekundär bostadsmarknad. Rapporten innehåller också Boverkets kartläggning som visar att sektorn har ökat med 45 procent sedan 2008.

Sammanfattning

Denna intervjustudie bekräftar den tidigare bilden: i princip alla kommuner har en sekundär bostadsmarknad. En bred grupp individer bor i de särskilda boendelösningarna som kommunerna erbjuder. Svag ekonomi är en gemensam nämnare, men i gruppen finns också personer med omfattande social problematik.

Boverkets kartläggning visar att denna sektor har ökat med 45 procent sedan 2008. Den första kartläggningen och intervjustudien som Boverket och Socialstyrelsen genomförde 2008 beskrev fenomenet den sekundära bostadsmarknaden. Den andra, som gjordes 2011, visade åt vilket håll utvecklingen pekade. 

 I intervjuerna framkommer att det sker en professionalisering på området för att kunna möta utvecklingen. Det innebär exempelvis att särskilda enheter eller specialtjänster skapas med uppgift att enbart arbeta med boendefrågorna i kommunen.

Inom den sekundära bostadsmarknaden förekommer en mängd olika boendelösningar. Det finns en stor spännvidd när det gäller typ av kontrakt, uppsägningstid och andra villkor. Några kommuner köper även bostadsrätter för uthyrning.

Det sker påtvingade flyttningar, så kallade dolda vräkningar, inom den sekundära bostadsmarknaden. I några fall har även barnfamiljer fått lämna sina bostäder. Skälet är framför allt störningar. Ekonomiska problem är sällan anledningen till dessa flyttningar. Många kommuner bedriver ett vräkningsförebyggande arbete, bland annat genom att söka upp hyresgäster som ligger efter med hyran.

De intervjuade kommunföreträdarna uppger att socialtjänsten sällan pratar direkt med barnet när det handlar om förändringar i familjens boendesituation. Tillgången till bostäder styr i hög grad hur barnens behov av närhet till föräldrar om de inte bor tillsammans, närhet till skola och möjlighet till fritidsaktiviteter kan tillgodoses.

Intervjustudien har pekat på ett antal utvecklingsområden för kommunerna. Flera kommuner har haft svårt att svara på frågor om inriktningen, antal barn, avflyttning med mera. Kommunerna behöver skapa system för att kunna följa utvecklingen av den sekundära bostadsmarknaden och under vilka premisser som människor bor där. Ett annat förbättringsområde handlar om att barn får komma till tals när det gäller deras boendesituation, eftersom de påverkas i så hög grad. När ett samhällsproblem är komplext som hemlöshet – det innefattar både bostadspolitik och socialpolitik – behövs samverkan eftersom ingen aktör kan lösa frågan själv.

Det är fortfarande ett utvecklingsområde att hitta konstruktiva samverkansmodeller i kommunerna som säkrar bostadsförsörjningen för sårbara grupper.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2015
Artikelnummer: 2015-1-41
ISBN: 978-91-7555-275-0
Format: POD
Antal sidor: 27
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 42 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00

Mer hos oss

Hemlöshet