/
/

Nationella riktlinjer – Utvärdering 2014 – Vård vid astma och KOL – Förbättringsområden, bedömningar och sammanfattning

Resultatet av utvärderingen av vården vid astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) presenteras i två rapporter. Denna rapport sammanfattar det viktigaste från utvärderingen och innehåller Socialstyrelsens bedömningar.

Sammanfattning

Socialstyrelsens utvärdering av vården vid astma och KOL tyder på att mycket i vården fungerar väl, samtidigt som det finns tydliga förbättringsmöjligheter.

Utvärderingen genomfördes under 2014, innan de uppdaterade nationella riktlinjerna publicerades och kan därför användas som utgångspunkt vid en ny utvärdering när de nya riktlinjerna införs. Då det inte funnits några riktlinjeindikatorer att utgå ifrån, har begreppet ”mått” istället för indikatorer använts i denna rapport. Riktlinjeindikatorerna för astma och KOL publicerades i remissversion i november 2014 och arbetet med att fastställa målnivåer för ett urval av indikatorerna har påbörjats.

Resultatet visar att det finns ett antal förbättringsområden inom såväl landstingen och regionerna som kommunerna. Vården för patienter med astma eller KOL kan förbättras genom att hälso- och sjukvården lägger ytterligare kraft på dessa områden samtidigt som de nya riktlinjerna införs på bred front.

Förbättringsområden för landsting och regioner

Bilden av svensk astma- och KOL-vård är i många fall positiv när det gäller sjukvårdens strukturer och processer. Patientutfall och vårdens kvalitet är svårare att bedöma eftersom det i dagsläget saknas dataunderlag.

Inom vissa områden finns dock stora förbättringsmöjligheter för landstingen, regionerna och kommunerna. Dessutom finns skillnader mellan olika landsting och regioner som tyder på variationer i vårdkvalitet och praxis över landet.

Socialstyrelsen har i utvärderingen identifierat följande områden med förbättringsmöjligheter för landstingen.

  1. Säkerställ att vården ger goda förutsättningar för rökstopp:
    Rökstopp är mycket viktigt vid både astma och KOL. Vården kan göra mer för att hjälpa patienterna att sluta röka, till exempel genom att ta tobaksanamnes och erbjuda stöd i form av kvalificerat rådgivande samtal. Förbättringsmöjligheterna är särskilt stora när det gäller unga (barn över 12 år) och vårdnadshavare till barn med astma.
  2. Tillgodose behovet av patientutbildning:
    Egenvård och hantering av den egna sjukdomen är viktigt vid både astma och KOL och sjukvården har ett stort ansvar för att patienterna ska klara detta. Resultaten tyder på stora förbättringsmöjligheter när det gäller patienternas tillgång till patientutbildning inklusive en skriftlig behandlingsplan och instruktioner i inhalationsteknik.
  3. Säkerställ en god samverkan och tillräckligt informationsutbyte mellan vårdens aktörer:
    Samverkan och informationsutbyte är förutsättningar för god vård när patienterna behöver insatser från flera olika vårdaktörer, vilket är vanligt vid både astma och KOL. Resultaten tyder dock på att samverkan mellan primär- och specialistsjukvården kan bli bättre.
  4. Fördjupa den lokala förståelsen av vilken läkemedelsbehandling som ges, för att varje patient ska få rätt behandling:
    Andelen patienter som hämtar ut olika förskrivna läkemedel mot obstruktiv lungsjukdom från apotek varierar mellan landstingen, och det finns en risk för att skillnader i behandlingstradition leder till att patienter inte får en lämplig behandling. Skillnader ses till exempel vad gäller inhalationssteroider (som i riktlinjerna ges hög prioritet som underhållsbehandling vid astma). Dessutom tyder enkätresultatet på att alltför få personer får influensavaccination. Detta bör leda till att huvudmännen kartlägger användningen i förhållande till riktlinjerna.
  5. Fördjupa den lokala förståelsen av vilken diagnostik som görs för att korrekt diagnostisera både astma och KOL:
    Enkätresultatet tyder på att en större andel patienter bör genomgå spirometri (spirometri är en lungfunktionsundersökning) med reversibilitetstest vid diagnos. Dessutom behövs mer detaljerade lokala kartläggningar för att identifiera eventuella behov av åtgärder. Resultaten tyder också på att lungröntgen sällan görs då diagnosen KOL ställs.
  6. Öka användningen av validerade bedömningsinstrument:
    Symtombedömning med validerade bedömningsinstrument såsom COPD (Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) = kronisk obstruktiv lungsjukdom) Assessment test (CAT) och Asthma Control Test (ACT) kan förebygga exacerbationer (försämringsskov) och ge bättre sjukdomskontroll. I dag är det många vårdenheter som saknar rutiner för att använda dessa bedömningsinstrument, och huvudmännen behöver säkerställa att användningen ökar vid de enheter som tar hand om dessa patientgrupper.

Förbättringsområden för kommuner

Socialstyrelsen har identifierat följande förbättringsområden för kommunernas hälso- och sjukvård när det gäller vård av patienter med KOL.

  1. Säkerställ kompetens i KOL-vården inom den kommunala hälso- och sjukvården:
    De flesta kommunerna har i dag ingen sjuksköterska med högskoleutbildning i KOL-vård i sina omsorgsverksamheter, och många saknar rutiner för delegering av KOL-vård. Här behövs en översyn av kompetensförsörjningen och kompetensutvecklingen för att dessa patienter ska få en god vård.
  2. Se över tillgången till kunskapsunderlag för patientgruppen inom den kommunala hälso- och sjukvården:
    Med goda kunskapsunderlag, till exempel vårdprogram och behandlingsriktlinjer, är det lättare för den kommunala hälso- och sjukvården att ge patienter med KOL en god vård. Sådana underlag kan vara särskilt viktiga när det råder brist på formell kompetens inom KOL-vård. Endast en liten andel av kommunerna använder idag vårdprogram för KOL-vård.

Behov av bättre datakällor

Det finns brist på jämförbara nationella uppgifter som beskriver hälso- och sjukvårdens verksamhet och resultat när det gäller vård och omsorg för personer med astma och KOL. Till exempel saknas nationell statistik från primärvården. Uppgifter kring givna insatser och hälsoutfall finns i Luftvägsregistret men täckningsgraden behöver öka ytterligare innan uppgifterna i registret kan bli användbara fullt ut.

För att kunna följa upp sjukvårdens och omsorgens strukturer, processer och resultat krävs en fortsatt utveckling av datakällorna på både lokal, regional och nationell nivå. Socialstyrelsen anser att uppföljningsmöjligheterna skulle öka genom att:

  • Fler verksamheter, både inom landstingen och kommunerna, dokumenterar och rapporterar till Luftvägsregistret.
  • Patientregistret utvidgas till att inkludera även uppgifter från primärvården samt uppgifter från andra yrkeskategorier än läkare.
  • Landstingen och kommunerna förbättrar den egna verksamhetsuppföljningen av vården vid astma och KOL.
Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2015
Artikelnummer: 2015-1-3
ISBN: 978-91-7555-257-6
Format: Bok
Antal sidor: 42
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 88 kr