/
/

Psykisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända migranter – ett kunskapsunderlag för primärvården

Detta kunskapsunderlag är tänkt att vara ett stöd för personalen inom primärvården att uppmärksamma, diagnostisera och behandla psykisk ohälsa hos asylsökande flyktingar och andra migranter som kan ha upplevt krig, våld och övergrepp.

Sammanfattning

Råd och exempel

Hälsoundersökning för asylsökande

I Sverige ska alla asylsökande och flyktingar erbjudas en hälsoundersökning enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:11) om hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Hälsoundersökningen innefattar ett samtal om den undersöktes hälsa med avseende på tidigare och nuvarande fysiska och psykiska hälsotillstånd. En del av samtalet ska avse hur hälsotillståndet kan vara påverkat av den undersöktes psykosociala situation eller av traumatiska upplevelser.

Samtalet om det psykiska tillståndet och samband med traumatiska händelser kan utvecklas och fördjupas om den primärvårdsenhet som ansvarar för hälsoundersökningen har utbildning och kompetens att erbjuda stöd och behandling eller kan remittera till en specialistenhet inom psykiatrin som har denna kompetens. Användning av skalor möjliggör diagnostik av posttraumatiskt stressyndrom och depressioner och kan översattas till patientens språk.

Kontakter med vården

Allmänläkare och andra yrkeskategorier som kommer i kontakt med patienter med symtom som kan tyda på posttraumatiskt stressyndrom (återupplevande symtom, undvikarbeteende, somatiska symtom som inte kan förklaras av medicinska orsaker, långvariga sömnstörningar, paniksyndrom och depressioner med atypiska drag) bör undersöka och samtala med patienten om eventuella traumatiska händelser på ett professionellt och sensitivt sätt. Det kan vara av stor betydelse att få klarhet om patientens symtom kan förklaras av traumatiska händelser i hemlandet, under flykten eller är aktuellt som pågående misshandel i hemmet. En remiss till psykiatrin i en tidig fas och utan en bedömning inom primärvården kan leda till att patienten uteblir eller snabbt avbryter behandlingen där.

Patientutbildning och motivationshöjande insatser

Om primärvårdsenheten har kompetens bör patientutbildning erbjudas till patienter med kroniska tillstånd. Insatserna ska drivas av personer som har pedagogisk erfarenhet och är välbekanta med de aktuella psykiska störningarna och deras behandling, gärna med genomgången utbildning inom området flyktingtrauma och transkulturell medicin.

Krisstöd

Stödkontakt och krisstöd, respektive kurativa insatser bör erbjudas i samband med psykofarmakabehandling samtidigt som man motiverar till fortsatt behandling med mediciner eller psykoterapeutisk behandling. Kurator eller sjuksköterska kan erbjuda stöd- och krissamtal.

Psykofarmakabehandling

SSRI eller SNRI är effektiva mot PTSS och komorbiditet som depression och ångestsyndrom (generaliserad ångest, paniksyndrom eller tvångssyndrom). Cirka 60 procent av PTSS-patienterna svarar med symtomminskning, men det kräver god behandlingsföljsamhet och tillräckligt höga doser samt tillräckligt lång behandlingstid.

Psykologisk behandling

Psykologisk behandling med traumafokusering bör erbjudas asylsökande med kroniskt posttraumatiska symtom och kraftiga symtom som begränsar individens funktionsnivå. Patienten bör helst få en patientutbildning innan och andra motivationshöjande insatser (gruppsamtal med andra patienter, kontakt med patienter som genomgått behandling tidigare). Behandling genom tolk och med en patient från en annan kultur ställer krav på terapeuten som ska ha genomgått en utbildning i transkulturell psykiatri och flyktingtrauma (behandling av tortyrskador, krigsupplevelser, m.m.). De metoder som är evidensbaserade är KBT, NET och EMDR.

Kontinuitet i kontakterna

Asylsökande och nyanlända med PTSS bör, i den mån detta är möjligt, få kontinuitet i kontakterna med sjukvården, med uppföljningar som tar hänsyn till symtombildens svårighetsgrad, medicinering och patientens villighet till kontakt.

Kunskap hos personalen

Att underlätta integrationsprocessen för nyanlända med uppehållstillstånd och även för dem som vistats en längre tid i landet, men som inte lyckats integrera sig, kräver omfattande kunskaper hos sjukvårdspersonalen, men också mötesplatser och en dialog med målgruppen. Information om ohälsa som ges i form av en dialog (föreläsning och gruppsamtal) motverkar den stigmatisering som pågår i den egna gruppen mot de psykiskt sjuka och kan ha stor betydelse för släktingarna och vänner till de sjuka. De som är i behov av specialistpsykiatrisk vård bör motiveras till en psykiatrisk kontakt och behandling.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2015
Artikelnummer: 2015-1-19
ISBN: 978-91-7555-269-9
Format: POD
Antal sidor: 26
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 42 kr

Kontakt

Helena Norling
075-247 31 33