/
/

Trygghetslarm i kommunerna – En kartläggning

Rapporten visar hur situationen med trygghetslarm ser ut. Den redogör för hur långt kommunerna kommit i processen att gå över till digitala trygghetslarm och när de bedömer att denna process ska vara avslutad. Vidare framgår hur kommunerna säkerställer att beviljade larm fungerar på ett säkert sätt.

2014-10-09: citerad text om Telia är korrigerad på sid 5 och 16.

Sammanfattning

Sveriges kommuner har kommit olika långt i utvecklingen av trygghetslarmen. En mindre andel av kommunerna har helt och hållet gått över till digitala trygghetslarm och utvecklingen mot digitalisering för övriga kommuner går långsamt.

En undersökning från Socialstyrelsen visar att det finns cirka 212 000 trygghetslarm som tillhandahålls av kommunerna, varav cirka 30 000 är digitala (14 procent) och cirka 9 800 hybridlarm (5 procent). Hybridlarm är trygghetslarm med både analog och digital överföring av signaler.

Av de 208 kommuner som medverkade i undersökningen var det 8 procent som hade enbart digitala trygghetslarm och 31 procent enbart analoga. Övriga 69 procent hade påbörjat processen att byta ut de analoga trygghetslarmen mot digitala. De flesta av dessa hade dock relativt få digitala larm.

En majoritet, 67 procent, av de kommuner som har digitala trygghetslarm använder anslutning via mobilnätet. Cirka 25 procent har fasta anslutningar via bredband och 9 procent har en blandning av mobil- och bredbandsanslutningar.

Kommunerna kontrollerar i varierande omfattning att trygghetslarmen fungerar. När det gäller analoga trygghetslarm testar 66 procent av kommunerna dem dagligen, och övriga med glesare intervall eller i vissa fall inte alls. De digitala trygghetslarmen ger möjlighet till automatisk kontinuerlig övervakning av larmen, men trots detta är det bara 12 procent av kommunerna som har en sådan kontinuerlig övervakning. Även för de digitala trygghetslarmen är det 66 procent av kommunerna som testar dagligen. Övriga kommuner testar med glesare intervaller eller inte alls.

I de allra flesta fall (85 procent) står den enskilde brukaren själv för tele-fonabonnemanget som de analoga trygghetslarmen är anslutna till. Detta innebär att kommunen inte har kontroll över hela larmkedjan. Om den en-skilde får problem med sitt abonnemang eller byter leverantör bryts förbin-delsen med larmcentralen. När det gäller digitala trygghetslarm står 41 procent av kommunerna för abonnemangen.

Kommunerna har kommit olika långt i sin planering av införande av digi-tala trygghetslarm. Utöver de 8 procent av kommunerna som enbart har digitala trygghetslarm har 41 procent beslutat att samtliga analoga trygghetslarm ska vara utbytta mot digitala senast 2016. Övriga kommuner, cirka 44 procent, utreder frågan eller har inga sådana planer för närvarande.

Socialstyrelsen konstaterar att den långsamma utbyggnaden av digitala trygghetslarm innebär risker för de personer som är beroende av att kunna nå sina vårdgivare genom larmen då de analoga tonbaserade signalerna inte alltid når fram till larmcentralen. Telia uppskattar att upp till 20 procent av larmen från analoga trygghetslarm inte når larmcentralen. Socialstyrelsen konstaterar vidare att kommunerna inte övervakar trygghetslarmen med den frekvens som är möjlig med den nya tekniken. Också detta innebär en säkerhetsrisk för den enskilde personen som är beroende av trygghetslarmet.

Regeringens stimulansmedel för e-hälsoutveckling som fördelades av SKL under 2013 och 2014 har medfört att många kommuner kommit igång med utvecklingen av e hälsoarbetet, och därmed också digitalisering av trygghetslarmen.

Socialstyrelsen bedömer dock att kommunerna ytterligare behöver

  • påskynda arbetet med att ersätta befintliga analoga trygghetslarm med digitala
  • höja kvaliteten och säkerheten i trygghetslarmen
  • utveckla kompetensen i kommunerna, på alla nivåer
  • utveckla organisationen och arbetssättet i arbetet med trygghetslarmen.

På så sätt kan kommunerna bli bättre rustade att möta de behov och utmaningar som finns med en åldrande befolkning vars vård och omsorg i allt högre grad sker i hemmet. Fungerande trygghetslarm är en viktig del i kommunernas arbete med att ge äldre en trygg och säker vård och omsorg i hemmet.

 

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2014
Artikelnummer: 2014-9-38
Format: POD
Antal sidor: 19
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 42 kr

Kontakt

Dick Lindberg
075-247 30 00