/
/

Vård av extremt för tidigt födda barn – en vägledning för vård av barn födda före 28 fullgångna graviditetsveckor

Vägledningen är ett stöd för vårdgivare och verksamhetschefer som är ansvariga för neonatalvård. Den innehåller rekommendationer på de områden där behovet av stöd har varit störst, så som transporter, omvårdnad, nutrition samt behandling av smärta, hjärnskador och fördröjd ductusstängning.

Sammanfattning

När ett barn föds extremt för tidigt, det vill säga före 28 fullgångna graviditetsveckor, krävs särskilda resurser och kompetenser. Vården av dessa barn är komplicerad och vårdpersonalen ställs ofta inför svåra medicinska bedömningar. Denna vägledning är tänkt att stödja vårdgivare och verksamhetschefer ansvariga för neonatalvård att ge en god vård till alla extremt för tidigt födda barn. Vägledningen innehåller rekommendationer inom områden där behovet av stöd har ansetts som störst.

Extremt för tidigt födda barn som fötts på regionklinik har visats ha en väsentlig högre överlevnad än barn födda på andra sjukhus. Detta motiverar att omhändertagandet av mor och barn bör ske på sjukhus med stor erfarenhet av specialiserad obstetrik och neonatal intensivvård. Det bör även finnas tillgång till en väl fungerande transportorganisation med specialiserad personal både för mammor med hotande förtidsbörd och för de extremt för tidigt födda barn som är i behov av att flyttas efter födelsen.

Barnen drabbas ofta av allvarliga komplikationer och sjukdomar som kan leda till både akuta och framtida problem. Nästan alla extremt för tidigt födda barn behöver någon form av andningsunderstöd och många behöver avancerad respiratorvård. Många barn har ett långvarigt behov av extra syrgas och alla måste övervakas noga för att undvika ögonskador (prematuritetsretinopati). Cirkulationsproblem är vanliga och över hälften av barnen får behandling för att stänga ductus arteriosus, vilket är en fosterförbindelse i cirkulationen och om den kvarstår öppen kan det få negativa effekter. Akut lungsjukdom och sviktande cirkulation bidrar till att extremt för tidigt födda barn ofta drabbas av blödningar och syrebrist i centrala nervsystemet. Barnens omogna hjärnor bör därför bedömas fortlöpande och faktorer som kan påverka hjärnans utveckling och funktion negativt bör minimeras.

För att främja de omogna barnens hälsa och utveckling är det centralt att vården bedrivs på ett sådant sätt att vårdrelaterade infektioner förebyggs och att smärta och stress minimeras. Smärtbehandling bör i första hand ske genom icke-farmakologiska metoder, men vid behov även med läkemedel.

För att optimera tillväxten bör utarbetade nutritionsrekommendationer följas. De extremt för tidigt födda barnen har ett näringsbehov som vida överstiger det hos fullgångna nyfödda, samtidigt som näringstillförseln ofta försvåras av omogna organfunktioner och komplikationer från magtarmkanalen.

Att få ett extremt för tidigt fött barn innebär en stor påfrestning för familjen. Vården bör organiseras så att den är patient- och familjecentrerad, där barnets och familjens individuella behov respekteras så långt det är möjligt och där föräldrarna stödjs och kontinuerligt informeras om barnets tillstånd och prognos.

Extremt för tidigt födda barn bör följas på kort och lång sikt för att öka vårdens kunskap om följderna av en extremt för tidig födelse. Ett strukturerat uppföljningssystem ger förutsättningar för att utvärdera och ständigt förbättra vården för dessa barn.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2014
Artikelnummer: 2014-9-10
ISBN: 978-91-7555-206-4
Format: POD
Antal sidor: 70
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Eleonora Björkman
075-247 30 00

Mer hos oss

Barns hälsa