/
/

Anmäla oro för barn – Stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare

Handboken kan ge stöd till chefer och anmälare om anmälningar till socialtjänsten vid kännedom eller misstanke om att barn far illa (14 kap. 1 och 1 c §§ SoL). Informationen utgår främst ifrån lag, förarbeten, rättsfall och Justitieombudsmannens beslut i ärenden om anmälningar.

Den här publikationen ersätter handboken Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn (2004).

Sammanfattning

Alla har ett ansvar för att uppmärksamma barn som far illa. Vissa är skyldiga enligt 14 kap. 1 § SoL att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. För andra är det en rekommendation som följer av 14 kap. 1 c § SoL.

Det är misstanken eller kännedomen är grund för anmälan

Barn kan fara illa i många olika situationer och av en eller flera olika orsaker. Oavsett vad barnet befinner sig i för situation är det misstanken eller kännedomen om att barnet far illa som är utgångspunkten för om en anmälan ska eller bör göras till socialnämnden enligt 14 kap. 1 § första stycket och 1 c § SoL. Anmälaren behöver inte sätta sig in i om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd, utan kan utgå från sina egna iakttagelser och sin egen bedömning om ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Anmälaren behöver inte heller ta ställning till orsaken till att barnet far illa, det är socialnämnden som har ansvar att utreda situationen.

Tankar och stöd inför en anmälan

Ibland kan det ändå kännas svårt som anmälare att veta om situationen är sådan att en anmälan ska göras eller inte. Då kan den som står inför att göra en anmälan behöva stöd från andra, sin chef, erfarna kollegor på arbetsplatsen eller genom att konsultera socialtjänsten.

Hur gör man en anmälan?

Det finns inga formella krav på hur anmälan ska göras. Den kan vara skriftlig eller muntlig. Men Justitieombudsmannen, JO, har i ett flertal beslut pekat på att anmälningsskyldiga bör anmäla skriftligt med hänsyn till de ingripande åtgärder av socialnämnden som den kan medföra. I brådskande fall kan en anmälan från en anmälningsskyldig göras muntligt som sedan bekräftas skriftligt i efterhand har JO menat. Anmälan ska i regel göras till socialtjänsten i den kommun eller stadsdel där barnet bor. Om den som anmäler är osäker på vilken kommun anmälan ska göras till kan han eller hon kontakta socialtjänsten i den kommun som barnet vistas i.

Med anmälningsskyldigheten följer också uppgiftsskyldighet

De som är anmälningsskyldiga enligt 14 kap. 1 § första stycket SoL är också skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för en utredning av ett barns behov av stöd och skydd. Uppgiftsskyldigheten gäller även om någon annan har gjort anmälan eller om socialnämnden har inlett en utredning på eget initiativ.

Socialtjänsten ansvarar för att barnet får skydd och stöd

Socialnämnden har en särställning i förhållande till andra myndigheter genom att den inte bara är en servicemyndighet utan även har möjlighet och skyldighet att utreda de problem som är knutna till ett barns sociala situation. När information från olika håll sammanställs hos socialtjänsten ökar möjligheterna att få en klar bild av barnets situation och att barnet får det stöd och skydd som han eller hon behöver.

Läs hela sammanfattningen
Anmäla oro för barn

Publiceringsår: 2014
Artikelnummer: 2014-6-5
ISBN: 978-91-7555-185-2
Format: POD
Antal sidor: 43
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr