/
/

E-hälsa i kommunerna – Redovisning av nyckeltal för utveckling av e-hälsa i kommunerna 2014

Rapporten redovisar resultaten från en uppföljning av utvecklingen av e-hälsa i kommunerna. Uppföljningen har gjorts med stöd av nyckeltal som Socialstyrelsen tagit fram i samarbete med SKL och regionala e-hälsosamordnare från Östergötlands, Kalmar och Norrbottens län.

Sammanfattning

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag tagit fram nyckeltal för utvecklingen av e-hälsa i kommunerna och gjort en uppföljning i landets samtliga kommuner. Nyckeltalen är baserade på intentionerna i e-hälsostrategin från 2010, Nationell eHälsa – strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg, och de mål som uttrycktes i överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 2013 om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten. Nedan sammanfattas resultaten av uppföljningen som gjordes under våren 2014 med stöd av nyckeltalen. Rubrikerna avser de målområden som är angivna i statens överenskommelse med SKL.

E-tjänster för brukare och patienter

Cirka en tredjedel av kommunerna har någon eller några e tjänster riktade till allmänheten eller socialtjänstens brukare. Den typ av e tjänst som är vanligast förekommande är ansökan om bistånd eller insats. Inom äldreomsorg och verksamheter för personer med funktionsnedsättning erbjuder sju procent av kommunerna möjligheter att göra ansökningar elektroniskt. Inom andra socialtjänstområden är det betydligt färre kommuner som erbjuder e-tjänster.

Digitala trygghetslarm i ordinärt boende

Socialstyrelsen uppskattar antalet trygghetslarm till cirka 212 000 varav 30 000 (cirka 14 procent) är digitala.

Nationell patientöversikt (NPÖ)

I cirka 57 procent av kommunerna är samtliga kommunala vårdenheter an-slutna till den nationella patientöversikten (NPÖ) så att de kan ta del av andra vårdgivares journalanteckningar. I 34 procent av kommunerna är vårdenheterna i privat drift anslutna. Det är idag i huvudsak landstingens hälso- och sjukvård som kan visa sina journaler i NPÖ. Endast sju kommuner har möjlighet att dela med sig av journaler.

Säker roll- och behörighetsidentifikation

En majoritet av kommunerna (95 procent) redovisar att den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen i kommunala vårdenheter använder en säker roll- och behörighetsidentifikation och 82 procent anger att personalen i privata verksamheter gör det.

Socialtjänstpersonalen har inte i lika hög utsträckning tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation. Endast 26 procent av kommunerna anger att den berörda socialtjänstpersonalen använder en säker roll- och behörighetsidentifikation i sitt arbete i kommunala verksamheter och 28 procent i privata.

Dokumentera och komma åt information mobilt

I kommunala verksamheter har den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen i sex procent av kommunerna möjlighet att läsa mobilt i de egna it baserade systemen. I privat drift är motsvarande siffra åtta procent. När det gäller att dokumentera i de egna verksamhetssystemen är det färre kommuner som ger möjlighet till detta, fyra resp. tre procent av kommunerna.

I tre procent av kommunerna har socialtjänstpersonalen möjlighet att läsa i verksamhetssystemet mobilt, både i kommunala och privata verksamheter. Det är dock en större andel kommuner där personalen kan skriva och registrera uppgifter i verksamhetssystemet, 8 respektive 14 procent.

Strukturerad dokumentation

En majoritet av kommunerna använder en strukturerad dokumentation inom socialtjänstens handläggning av barnärenden och inom missbruksvården. I utförarledet är strukturerad dokumentation också vanligast inom barnverksamheter och missbruksvård.

I drygt 50 procent av kommunerna använder den kommunala hälso- och sjukvården Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Inom socialtjänstens handläggning och utförande varierar användandet av ICF mellan fyra och 16 procent.

Socialstyrelsens slutsatser

Socialstyrelsen konstaterar att stimulansmedlen har underlättat för kommunerna att komma igång med utvecklingsarbetet inom e-hälsoområdet. Vidare har de nationella projekt som SKL ansvarar för och de regionala e-hälsosamordnarna har haft stor betydelse för utvecklingen i regionerna. Dock är det många kommuner som inte kan visa på tydliga resultat i sina verksamheter. Socialstyrelsen bedömer att kommunerna behöver ytterligare finansiellt stöd framförallt för kompetensutveckling hos beslutsfattare, utvecklingsledare och övrig personal i kommunerna så att utvecklingen av e hälsa inom socialtjänsten kan påskyndas. Vidare behöver kommunerna stöd i att utveckla sin organisation för att bättre kunna ta till vara den tekniska utveckling som pågår. Detta handlar framförallt om att samverka inom kommunen mellan olika förvaltningar och verksamheter och mellan kommuner.

 

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2014
Artikelnummer: 2014-5-16
Format: POD
Antal sidor: 34
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 42 kr