/
/

Registeruppgifter om tobaksrökningens skadeverkningar

Denna rapport presenterar information om rökningens skadeverkningar. I rapporten presenteras också en modell för att härleda dagens sjuklighet och dödlighet till rökning tidigare i livet.

Korrigerad 2014-03-03: Figur 3 utbytt samt ett antal sifferuppgifter korrigerade

Sammanfattning

Svenska register innehåller mycket information som belyser rökningens skadeverkningar. Informationen finns i första hand hos Socialstyrelsen och Statistiska Centralbyrån. Informationen om indirekta effekter av rökning och av snus är mer begränsad, och möjliggör inte i dagens läge löpande uppföljning. Även vad gäller rökningens effekter på rökare finns hälsoeffekter som inte syns i registren. Detta gäller i synnerhet kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) som är en av de vanligaste sjukdomarna som orsakas av rökning, men som inte täcks på ett bra sätt i hälsodataregistren eftersom det tar tid innan de nyinsjuknade söker sjukhusvård. Det sammanlagda antal personer som blir sjuka och/eller dör på grund av egen rökning är alltså större än vad denna rapport och ett eventuellt övervakningssystem baserat på myndigheternas registerinformation kan fånga.

Rapporten visar att rökningen dödade uppskattningsvis 12 000 rökare per år under perioden 2010–2012. De fyra stora folksjukdomarna lungcancer, kronisk obstruktiv lungsjukdom, stroke och hjärtinfarkt stod för omkring 8 000 rökorsakade dödsfall per år. Utöver detta dog omkring 4 000 rökare i drygt 40-talet andra åkommor som berodde på rökningen. Se tabell 1 i rapporten.

Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet angav i 2013 års rapport om folkhälsa (Folkhälsa 2013) ett färre antal rökrelaterade dödsfall. Detta baseras på beräkningar gjorda 2009. Skillnaden kan hänföras till följande faktorer:

a. Socialstyrelsen räknar i denna rapport med att dödligheten bland rökare är förhöjd även i åldrar över den genomsnittliga förväntade livslängden. Den tidigare beräkningen gällde död ”i förtid” (2009: före 83 år för kvinnor och 79 år för män).

b. Baserat på ny kunskap har fler rökrelaterade sjukdomar identifierats jämfört med 2009.

c. Överriskerna för rökare har efter hand visat sig vara större än vad man tidigare trott. Detta gäller särskilt den mest betydelsefulla dödsorsaken lungcancer.

Registerinformationen visar också att omkring 100 000 personer per år har insjuknat på grund av rökning under perioden 2010–2012. Av dessa insjuknade omkring 38 000 i de fyra stora rökrelaterade sjukdomarna. De flesta insjuknanden sker alltså i de övriga rökrelaterade diagnoserna.
De största registrerade sjukdomarna är lunginflammation och kronisk obstruktiv lungsjukdom med drygt 20 000 registrerade fall vardera.

Möjligheten att kvantifiera antalet insjuknade personer och dödsfall som beror på rökning bygger på att det finns uppgifter om rökning långt bakåt i tiden, samt att det finns vetenskapligt verifierad kunskap om rökningens risker och den genomsnittliga latenstid som gäller mellan exponering och insjuknande eller död.

Det största metodologiska problemet för uppskattning av sjukligheten är den tid som förflyter mellan det verkliga insjuknandet och diagnostisering och registrering av sjukdomen. Ju längre denna tidsperiod är desto opålitligare blir registerinformationen. Det gäller i stor utsträckning rökningens vanligaste konsekvens, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), vars beroende av rökningen troligen är underskattad i denna rapport. För uppskattningen av dödligheten i KOL finns däremot inte samma problem.

Socialstyrelsen har i denna rapport tagit fram en modell för att härleda dagens sjuklighet och dödlighet till rökning tidigare i livet. Modellen kan användas i myndigheternas uppföljning och bevakning. På dess grunder kan man vidareutveckla ett dynamiskt instrument där utvecklingen över tid kan studeras och relateras till insatser för att minska rökningen. För detta ändamål bör man använda hela den lista på diagnoser som tagits fram här. Alternativet vore att rationalisera datainsamlingen och koncentrera sig på de mest förekommande sjukdomarna och dödsorsakerna och därutöver göra en schablonmässig uppskattning av övriga effekter. Detta rekommenderar Socialstyrelsen inte, eftersom den ”övriga” sjuklighet och dödlighet myndigheten har uppskattat visade sig ha en stor betydelse i sammanhanget.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2014
Artikelnummer: 2014-3-4
Format: POD
Antal sidor: 62
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr