/
/

Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst – Lägesrapport 2014

Lägesrapporten redovisar vården och omsorgens kostnadsutveckling, tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård, individ- och familjeomsorg, stöd och service till personer med funktionsnedsättning samt vård och omsorg om äldre.

Varje kapitel som pdf

Hälso- och sjukvård

Tandhälsa och tandvård

Vård och omsorg till barn och unga

Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning

Missbruks- och beroendevård

Vård och omsorg om äldre

Ekonomiskt bistånd, insatser mot hemlöshet och stöd till våldsoffer

Ekonomiska analyser 

Sammanfattning

Denna lägesrapport beskriver tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Avsikten med rapporten är att ge en samlad bild av dessa områdens olika verksamheter. Sammanfattningen följer samma struktur som rapporten, som i sin tur bygger på kvalitetsmål och kvalitetsområden för vården och omsorgen. En mer grundlig beskrivning av kvalitetsmålen och kvalitetsområdena finns i rapportens inledning.

Kunskapsbaserad vård och omsorg

Vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet.

Personalens kompetens central

Kunskapsbaserad vård och omsorg förutsätter kompetent personal med relevant utbildning. Socialstyrelsen noterar att vissa verksamheter saknar personal med relevant kompetens. Bland annat behöver den psykiatriska heldygnsvården satsa på kompetensutveckling inom flera områden. Till exempel så har personal som arbetar inom den psykiatriska tvångsvården ibland inte grundläggande kunskap om tvångsvårdslagstiftningen. Och hälften av personalen som arbetar med placerade barn på hem för vård eller boende, HVB, saknar relevant utbildning med inriktning mot vård och behandling av barn och unga.

Merparten av personalen inom den kommunalt finansierade vården och omsorgen om äldre har en gymnasial vård- och omsorgsutbildning och bara en mindre del har en eftergymnasial utbildning inom vård och omsorg. Under de senaste fem åren har dock andelen personal med högre utbildning i den kommunalt finansierade vården och omsorgen om äldre ökat.

Förbättrade förutsättningar för en kunskapsbaserad vård och omsorg

Socialstyrelsen kan konstatera att förutsättningarna för samlad kunskapsstyrning och kunskapsstöd om effektiva metoder och arbetssätt inom hälso- och sjukvården, tandvården och missbruksvården har förbättrats. Det som har bidragit till detta är bland annat myndighetsgemensamma initiativ, riktlinjer, utvärderingar och rekommendationer. Även intresset för evidensbaserad praktik har ökat inom socialtjänstens arbete med barn och unga och personer med funktionsnedsättning. Här bidrar Socialstyrelsens öppna jämförelser till att det nu finns bättre möjligheter att följa upp utvecklingen mot en mer evidensbaserad praktik.

I vilken utsträckning som vården och omsorgen är kunskapsbaserad påverkar också exempelvis hur säker vården och omsorgen är.

Säker vård och omsorg

Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet.

Följsamheten viktig för en säker vård

Säker vård kräver att verksamheten baseras på bästa tillgängliga kunskap och att personalen följer de nationella riktlinjerna. Socialstyrelsen konstaterar att följsamheten kan bli bättre inom vissa områden. Även om den antibiotika som förskrivs till vuxna av hälso- och sjukvården och tandvården har minskat något, finns fortfarande stora regionala skillnader. Trots att det finns kunskap om antibiotikaresistens inom detta område, går utvecklingen bara långsamt framåt.

Socialstyrelsen bedömer att personalen har förbättrat sin följsamhet till grundläggande hygienregler. Andelen vårdpersonal som desinfekterar händerna innan de har kontakt med patienten ökar, men det är samtidigt också ett område där följsamheten kan förbättras.

Överbeläggningar ökar

Överbeläggningar och utlokalisering av patienter blir allt vanligare. Social-styrelsen har i sina granskningar av vården upprepade gånger påpekat problemet med överbeläggningar och de olika brister som uppstår när patienter får vårdplatser som inte uppfyller deras vårdbehov. En rad vårdskador kan uppkomma vid överbeläggningar och vid utlokalisering av patienter.

Säker vård och omsorg till barn och unga har fortsatta brister – men förbättringsarbete pågår

Inspektionen för vård och omsorg har funnit flera brister inom vård och omsorg för ensamkommande barn som bor på särskilda HVB jämfört med andra grupper av ungdomar på HVB. Socialstyrelsen vill också fästa uppmärksamheten på problemet med att ensamkommande barn och unga avviker från sin placeringsort. I den gruppen finns även barn och ungdomar som faller offer för människohandel.

Allt fler kommuner använder handläggnings- och dokumentationssystemet Barns behov i centrum (BBIC) som stöd för att göra rättsäkra bedömningar. I slutet av 2013 hade drygt 240 kommuner ordinarie licens för BBIC, vilket var en ökning med omkring 30 kommuner sedan året innan.

Individanpassad vård och omsorg

Vården och omsorgen ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig.

Genomförandeplanen viktig för delaktigheten

Ensamkommande barn som bor på särskilda HVB känner i mindre utsträckning till sin genomförandeplan än andra barn på HVB. Dessutom har de inte samma förutsättningar för att få kontakt med sin socialsekreterare. I den jämförelsen är gruppen ensamkommande barn mindre delaktiga.

Socialstyrelsens öppna jämförelser visar att många personer som får insatser enligt LSS har en genomförandeplan och att många av dem även har varit delaktiga i utformningen av planen. Andelen delaktiga har emellertid minskat jämfört med föregående år. Andelen personer som har en plan är högst för enskilt drivna boenden, 92 procent jämfört med 82 procent för kommunalt drivna boenden.

Fortsatt goda omdömen kring personalens bemötande

Befolkningen ger fortsatt goda omdömen om personalens bemötande inom flera områden inom vård och omsorg. Allra nöjdast är patienterna inom tandvården där så många som 95 procent uppger att de har blivit respektfullt bemötta.

Samtidigt kan Socialstyrelsen konstatera att det finns skillnader mellan olika grupper i hur de har upplevt bemötandet. Den nationella patientenkäten visar exempelvis att äldre patienter med annat modersmål än svenska känner sig sämre bemötta än patienter med svenska som modersmål.

Jämlik vård och omsorg

Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkorför alla.

Ojämlik vård – en fortsatt utmaning

Hur en person upplever personalens bemötande skiljer sig åt beroende på bakgrund. Exempelvis så upplever personer födda utanför Europa, arbetssökande, låginkomsttagare och personer med kort utbildning att de blir respektfullt bemötta inom tandvården i mindre utsträckning jämfört med genomsnittet. Liknande mönster gäller för hälso- och sjukvården.

Skillnader i hälsa och vård mellan personer med olika utbildningsbakgrund är ett genomgående mönster som Socialstyrelsen uppmärksammar, skillnader som också har ökat över tid. Exempelvis så har personer med kort utbildning högre dödlighet och får oftare så kallad undvikbar slutenvård. Kvinnor med kort utbildning använder mer regelbundet lugnande medel och sömnmedel än kvinnor med lång utbildning. Dessutom får personer med kort utbildning i lägre utsträckning åtgärder inom diagnostik och behandling som rekommenderas i nationella riktlinjer för cancervård.

Ett flertal nationella satsningar pågår för att analysera och förklara ojämlikheten samt föreslå åtgärder för att utjämna hälsoskillnader och göra vården mer jämlik.

Tillgänglig vård och omsorg

Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid och ingen ska behöva vänta oskälig tid på vård eller omsorg.

Väntetidssituationen behöver förbättras

Sverige har generellt fortsatt långa väntetider i vården jämfört med andra OECD-länder. Socialstyrelsen bedömer att tillgängligheten inte har förbättrats för patienter som behöver akutsjukvård och för cancerpatienter. Inte heller tillgängligheten till psykologisk behandling inom primärvården är tillfredsställande. Efter att den nationella vårdgarantin och kömiljarden infördes har dock väntetidssituationen generellt förbättrats för förstabesökspatienter.

Kommunernas webbplatser behöver vara tillgängliga

Socialstyrelsen bedömer att allt fler kommuner har anpassad information om stöd till personer med funktionsnedsättning på sina webbplatser, exempelvis i form av lättläst svenska, talad information och textfiler. Det är fortfarande en för låg andel som erbjuder detta. Inte minst gäller det information på teckenspråk som är speciellt eftersatt.

Information på kommunernas webbplatser om möjligheten för personer med missbruks- och beroendeproblem att överklaga beslut och lämna synpunkter och klagomål har ökat sen den förra granskningen visar Socialstyrelsens öppna jämförelser.

Ekonomiska analyser

Hälso- och sjukvårdens kostnader forsätter att öka – men problemet med överbeläggningar kvarstår

Inom hälso- och sjukvården är kostnadsökningen sedan 2008 störst för dag-sjukvård inom den specialiserade vården. Däremot har Sverige i en internationell jämförelse färre sjukhusplatser per invånare. Socialstyrelsen konstaterar att de flesta sjukhus beskriver att de dagligen eller varje vecka har överbeläggningar, och att de lika ofta behöver utlokalisera patienter. Socialstyrelsen ställer sig frågan i vilken utsträckning ökningen av dagsjukvård kan kompensera dimensioneringen av vårdplatser.

Sammanfattande iakttagelser kring kostnadsutvecklingen

Kostnaderna för vården och omsorgen utgör en stor del av samhällsekonomin i Sverige och stod 2012 för 14,2 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Sedan 2003 har vården och omsorgens andel av BNP ökat med 0,2 procentenheter.

Hela vård- och omsorgssektorn omsatte 505 miljarder kronor 2012*. I förhållande till 2003 är det en ökning på knappt 15 procent i fast pris**. Hälso- och sjukvården ökade något mer än socialtjänsten.

Liksom förra året ser ökningen olika ut inom olika vård- och omsorgsområden. Här följer några exempel:

  • Inom hälso- och sjukvården är kostnadsökningen sedan 2008 störst för primärvård och dagsjukvård inom den specialiserade vården. Primärvården ökade med 6 procent medan kostnaderna för landstingens hela sjukvårdsåtagande ökade med 3 procent.
  • Socialtjänstens kostnader ökar mest för insatser till personer med funktionsnedsättning. Äldreomsorgen är dock fortfarande den största kostnadsposten.
  • Allt mindre resurser läggs på insatser till vuxna med missbruks- och beroendeproblem. Det är en trend som håller i sig.
  • Socialtjänstens kostnader för familjehem fortsätter att öka mest av alla insatser till barn och unga.

* De totala utgifterna för hälso- och sjukvården är skattade för 2012. 
** Vilket innebär att kostnaderna för olika år räknas om till en gemensam prisnivå med hjälp av ett index. För mer detaljerad beskrivning se kapitel Ekonomiska analyser.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2014
Artikelnummer: 2014-2-3
Format: Bok
Antal sidor: 223
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 170 kr

Kontakt

Ekonomiska analyser
Kristina Stig
075-247 30 00

Ekonomiskt bistånd
Johanna Jupiter
075-247 30 00

Hemlöshet
Annika Remaeus
075-247 30 00

Hälso- och sjukvård 
Sara Dahlin 
075-247 30 00

Missbruk- och beroendevård
Johanna Jupiter
075-247 30 00 

Insatser och stöd till personer
med funktionsnedsättning
Karin Flyckt
075-247 30 00

Tandvård
Thomas Malm
075-247 30 00

Våld och sexhandel
Johanna Jupiter
075-247 30 00

Äldre
Gert Alaby
075-247 30 00