/
/

Elever som klottrar och målar olaglig graffiti – en longitudinell studie av elever i årskurs 7 till 9

Studien undersöker om klottrande och olagligt graffitimålande ökar risken för annan kriminalitet hos grundskoleelever. Resultaten visar att de som målade graffiti var mer antisociala både före och efter de började med det. Det går därför inte att säga att det orsakar andra antisociala beteenden.

Sammanfattning

Det finns olika uppfattningar om klotter och olaglig graffiti. Det finns de som vill förhindra dess utövande medan andra ser det som konst. En central fråga är om klottrande och olagligt graffitimålande ökar risken för annan kriminalitet. Resultaten i denna rapport baseras på svar från mellan 876 och 923 elever från 21 grundskolor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Gotland, Småland samt Jämtland under åren 2004–2007. Eleverna följdes upp från årskurs 7 till 9 och för 901 fanns data vid samtliga tre tillfällen

Resultat

  • 27 procent av eleverna uppgav att de klottrat eller målat graffiti vid minst ett tillfälle i årskurs 7–9. Relativt få, fyra procent, hade klottrat eller målat graffiti mer än tio gånger. Klotter var ungefär lika vanligt bland pojkar och flickor, medan graffiti var vanligare bland pojkar. Både klotter och graffiti var lika vanligt bland elever från städerna som från landsbygden.
  • Av de 237 elever som någon gång klottrat under de tre läsåren, var det 73 (31 procent) som också målat graffiti. Av de 78 elever som målat graffiti hade 73 också klottrat (94 procent). Det var således bara fem elever som enbart målat graffiti.
  • Ungefär hälften av eleverna som klottrade eller målade graffiti fortsatte med det ett eller två år senare. Det var endast 23 elever som hade klottrat eller målat graffiti under samtliga tre år.
  • Flera faktorer i årskurs 7 föregick debuten med klotter och graffiti i årskurs 8. Måttligt starka riskfaktorer var skolk, bristande föräldrastyrning, annan skadegörelse, antisociala vänner samt elevers bristande känsla av kontroll i årskurs 7. Däremot utgjorde eleverna ett socialt tvärsnitt.
  • Elever som började klottra och måla graffiti i årskurs 8 var som grupp avsevärt mer antisociala i årskurs 9 än andra elever. De använde oftare droger än de som inte börjat klottra eller måla graffiti i årskurs 8. De begick kriminella handlingar och de hade sämre skolanpassning i årskurs 9 än de som inte börjat klottra eller måla graffiti. Det som framför allt predicerade elevernas antisociala beteenden i årskurs 9 var motsvarande antisocialt beteende i årskurs 8. Det talar för att klotter och graffiti inte orsakar antisociala beteenden, utan att de kan vara är markörer för en antisocial utveckling.

Sammantaget visar resultaten att det inte går att särskilja olaglig graffiti från klotter och att de som klottrar eller målar graffiti är mer antisociala både före de debuterade med klotter eller graffiti och efter debuten. Därmed talar inte resultaten för att klotter och graffiti orsakar andra antisociala beteenden.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2014
Artikelnummer: 2014-2-18
ISBN: 978-91-7555-156-2
Format: POD
Antal sidor: 45
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Knut Sundell
075-247 34 09