/
/

Öppna jämförelser 2014 – Folkhälsa

Rapporten redovisar resultat för befolkningens hälsa och levnadsvanor samt livsvillkor och levnadsförhållanden. Totalt presenteras 41 indikatorer för exempelvis hälsotillstånd, insjuknande och dödlighet samt utfall för befolkningens utbildning, arbetsliv och sociala relationer.

Rättelseblad till den tryckta rapporten

OBS! Den nedladdningsbara filen är rättad

Bilagor

Sammanfattning

Den här rapporten följer upp de indikatorer som presenterades i Öppna jämförelser 2009 Folkhälsa. Rapporten innehåller en indikatorbaserad jämförelse av folkhälsa och speglar olika perspektiv av folkhälsa i form av jämförelser av skillnader i utfall mellan kommuner och mellan landsting.

Resultatet visar att det finns både likheter och stora skillnader mellan kommuner och mellan landsting när det gäller livsvillkor, levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsa. Rapporten är tänkt att användas som underlag för olika folkhälsoaktörer på regional och lokal nivå för fortsatta analyser och systematiska förbättringar. Öppna jämförelser har en beskrivande karaktär och innehåller ingen analys eller bedömning av möjliga orsaker till skillnaderna i utfallen.

Över hälften av indikatorerna uppvisar ett bättre resultat på riksnivå jämfört med 2009. Årets rapport innehåller även en rad nya indikatorer som berör livsvillkor och levnadsförhållanden, och för dem har utfallet inte utvecklats lika gynnsamt. Längre utbildning innebär ofta färre hälsorisker i arbetslivet, mindre ekonomisk utsatthet och mer inflytande över den egna livssituationen. En lång utbildning ökar möjligheterna till att få ett arbete, och att känna social gemenskap och delaktighet i samhället. Ojämlikheter i hälsan är ofta konsekvenser av sämre livsvillkor och levnadsförhållanden.

Några resultat i korthet:

  • Medellivslängden i Sverige har fortsatt att öka, bland annat för att sjukligheten och dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar har minskat kraftigt. Det finns dock förhållandevis stora variationer inom landet. Ökningen av medellivslängden har inte heller varit lika stor för alla grupper. Kvinnor med endast förgymnasial utbildning har haft den sämsta utvecklingen.
  • I de flesta landsting och kommuner är det en något större andel individer som upplever att deras hälsotillstånd är gott än vid tidigare mätningar, men även här finns tydliga skillnader mellan könen samt mellan grupper med olika utbildningsbakgrund.
  • Tidigare ökade andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande men ökningen tycks ha avtagit i flera landsting och kommuner. Det är dock fortfarande en högre andel kvinnor än män som rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande och bland de yngre har andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande ökat under perioden 2007-2014.
  • Förskrivningen av sömnmedel och lugnande medel varierar avsevärt mellan olika landsting och mellan kommuner. Särskilt hög är den bland kvinnor med kort utbildning.
  • Det finns stora variationer i landet i andelen elever som uppnår behörighet till gymnasieskolan, och i andelen elever som slutför sina gymnasiestudier inom fyra år.
  • Långtidsarbetslösheten, mätt som andel i hela befolkningen, har ökat i nästan alla kommuner jämfört med 2009 och varierar stort mellan kommunerna.
  • Att känna sig trygg och säker har avgörande betydelse för välbefinnandet. I de flesta län och kommuner minskar andelen som avstått från att gå ut ensamma på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Det är betydligt fler kvinnor än män som avstått från att gå ut ensamma.
  • Befolkningens levnadsvanor varierar mellan kommuner och mellan landsting och mellan grupper med kort respektive lång utbildning. På flera områden har levnadsvanorna förbättrats, vilket också kan utläsas i att insjuknandet i hjärtinfarkt och lungcancer minskar. Förekomsten av fetma har dock ökat i de flesta landsting och kommuner. Sammanfattningsvis kan följande resultat redovisas för levnadsvanor i befolkningen:
    - Den fysiska aktiviteten har inte förändrats nämnvärt över de två mätperioderna. Knappt hälften av landstingen har ett något förbättrat resultat.
    - Daglig rökning har minskat i de flesta landsting och kommuner men är fortfarande vanligare bland kvinnor, särskilt bland dem med kort utbildning.
    - Riskbruket av alkohol har minskat i de flesta landsting, men med stora regionala och lokala skillnader.
    Det finns en tydligare nedåtgående trend bland unga män medan utvecklingen för yngre kvinnor inte varit lika positiv.
    - Fler patienter inom primärvården rapporterar att de diskuterat sina levnadsvanor under ett läkarbesök jämfört med den föregående mätperioden, något som gäller i samtliga landsting.
  • Inom området sexuell och reproduktiv hälsa framgår att klamydiautvecklingen är oförändrad mellan mätperioderna. Aborterna minskar i tonårsgruppen, vilket är en positiv trend, men för både aborter och klamydia finns stora variationer mellan landstingen.

    I rapportens jämförelser beaktas skillnader mellan män och kvinnor samt mellan grupper med kort, mellan respektive lång utbildning. I de flesta fall är situationen sämre för dem med kort utbildning. Detta gäller i synnerhet för kvinnor med kort utbildning, vilka ofta haft den minst gynnsamma hälsoutvecklingen över tid.
Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2014
Artikelnummer: 2014-12-3
ISBN: 978-91-7555-223-1
Format: Bok
Antal sidor: 158
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 138 kr

Kontakt

Marianne Aggestam
075-247 30 00