/
/

Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn – Medicinska födelseregistret 1973–2013 – Assisterad befruktning 1991–2012

Rapporten presenterar statistik över förlossningar fördelat på bland annat moderns utbildningsnivå, födelseland, tobaksvanor och BMI. Statistiken visar bland annat att de regionala skillnaderna är uppseendeväckande stora.

Sammanfattning

Sedan medicinska födelseregistret (MFR) startade 1973 har det skett stora förändringar både för kvinnor som föder barn och i omständigheter kring själva förlossningen.

Under 1970-talet och början av 1980-talet minskade födelsetalen, för att sedan öka och nå en topp 1990–1992. Strax därefter minskade födelsetalen kraftigt för att nå en lägstanivå 1998–1999 med knappt 89 000 födda barn per år. Under 2000-talet har födelsetalen ökat och 2013 föddes totalt 114 034 barn enligt uppgift från Statistiska centralbyrån. Till MFR rapporterades 110 481 barn. Uppgifter för 2012 och 2013 saknas för landstinget i Värmland. Vid beräkning av riksvärden för dessa år har därför uppgifter för Värmland år 2011 använts, vilket ger ett totalantal på 112 950 barn under 2013.

Jämfört med år 1973 har medelåldern för förstföderskor ökat från knappt 24 år till 28,5 år men det finns stora regionala skillnader. Barnaföderskor i storstadsområden är i genomsnitt äldre än kvinnor i mindre tätorter och detta syns i statistiken redan år 1973. Andelen mödrar som är födda utanför Sverige var 10 procent 1973 och 25,5 procent år 2013.

Andelen kvinnor med övervikt eller fetma (BMI 25 eller mer) vid inskrivning i mödrahälsovården (cirka graviditetsvecka 8-12) har ökat från 25 procent 1992 till 38 procent 2013. Ungefär 6 procent av kvinnorna röker vid inskrivning i mödrahälsovård. Bland gravida kvinnor med grundskola som högsta utbildning återfanns en större andel med övervikt och fetma och denna grupp rökte i större utsträckning under graviditeten jämfört med kvinnor med gymnasial eller eftergymnasial utbildning.

I genomsnitt fick 51 procent av alla förstföderskor ryggbedövning (EDA) vid vaginal förlossning år 2013 men det varierar stort mellan olika sjukhus (21 till 71 procent). Användningen av andra smärtlindringsmetoder varierar också regionalt. Kvinnor med grundskola som högsta utbildning använde i något lägre grad farmakologisk såväl som icke-farmakologisk smärtlindring under förlossningen jämfört med övriga utbildningsgrupper. För ryggbedövning kvarstod dock inte denna skillnad efter att hänsyn tagits till paritet, födelseland och hemort i analyserna.

Andelen kejsarsnitt vid enkelbördsförlossningar har ökat från 5 procent 1973 till 17 procent år 2013 och vid flerbörder var andelen kejsarsnitt 54 procent under 2013. Kejsarsnittsfrekvensen varierar mycket mellan olika sjukhus och flest utfördes i Stockholms läns landsting med Danderyds sjuk-hus (23,0 procent), Karolinska sjukhuset i Solna (21,5 procent) och Södersjukhuset (21,1 procent) i topp. Lägst kejsarsnittsfrekvens hade Universitetssjukhuset i Linköping (8,2 procent), Sollefteå sjukhus (9,2 procent) och Sunderbyns sjukhus (11,3 procent).

Andelen kejsarsnitt var något lägre bland kvinnor med eftergymnasial utbildning jämfört övriga utbildningsgrupper. Närmare 91 procent av alla barn i sätesändläge förlöstes med kejsarsnitt år 2013.

Bristningar i bäckenbotten av grad III och IV vid vaginal förlossning inträffade hos 6,2 procent av förstföderskorna och den totala andelen var 3,6 procent under 2013.

Antalet dödfödda barn var 3,8 per 1 000 födda barn och den neonatala dödligheten 0─27 dygn efter förlossningen var 1,8 per 1 000 levande födda barn år 2013.

 

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2014
Artikelnummer: 2014-12-19
ISBN: 978-91-7555-251-4
Format: POD
Antal sidor: 160
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 138 kr