/
/

Dödsfallsutredningar 2012–2013 – Socialstyrelsens utredningar av vuxna och barn som avlidit med anledning av brott

Socialstyrelsen utreder dödsfall när barn avlidit med anledning av brott och när vuxna avlidit med anledning av brott av en närstående. Syftet med utredningarna är att ge underlag för förslag till åtgärder som förebygger att barn far illa och att vuxna utsätts för våld.

Sammanfattning

Underlaget till rapporten är tolv ärenden som rör vuxnas dödsfall och 31 utredningar av barns dödsfall.

Barnärenden

  • I åtta fall har pappan varit förövare.
  • I fyra fall har förövaren varit en man som haft en relation med och bott tillsammans med barnets mamma.
  • I tio fall har förövaren varit en jämnårig pojke eller äldre man.
  • I åtta fall har mamman varit förövare.

Någon form av psykisk ohälsa har oftast funnits hos gärningsmannen då ett barn har dödats. I tre fall där ett spädbarn har dödats av mamman har hon drabbats av förlossningspsykos.

I flera ärenden har familjen eller någon av föräldrarna verkat ha ett begränsat socialt nätverk eller ha varit socialt isolerad.

I de flesta ärenden har någon form av myndighetskontakter funnits. Det har både gällt socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

Socialstyrelsens har gjort följande iakttagelser i utredningarna av barn:

  • Anmälningsskyldiga myndigheter tar inte i tillräckligt stor ut-sträckning reda på om det finns barn i en vuxens närhet.
  • Den anmälningsskyldighet som vissa myndigheter och yrkesverksamma har enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, följs inte i tillräcklig utsträckning.
  • Det finns brister i socialtjänstens handläggning av vissa ärenden. Det kan bland annat handla om att en utredning inte har inletts efter att en anmälan kommit in trots tecken på att barnet befunnit sig i en utsatt situation.
  • Samverkan mellan myndigheter har inte skett i den utsträckning som hade behövts.

Vuxenärenden

I de ärenden som rör vuxnas dödsfall är samtliga brottsoffer kvinnor och samtliga gärningsmän män. I tio av tolv ärenden var brottsoffer och gärningsman nuvarande eller före detta makar eller sammanboende. I flera av dessa ärenden framgår det att en separation eller skilsmässa utgör motivet eller en del av motivet till gärningen.

  • I fem ärenden var gärningsmannen brottsoffrets make eller sambo.
  • I fyra ärenden var gärningsmannen brottsoffrets före detta make eller sambo.
  • I ett ärende är det oklart om gärningsmannen var brottsoffrets make eller sambo eller före detta make eller sambo.
  • I två ärenden var gärningsmannen en nära släkting till brottsoffret.

I sex av de sju ärenden som är färdigutredda eller under utredning har brottsoffret tidigare varit utsatt för våld av gärningsmannen och det framgår av utredningarna att våldet i flera fall varit känt av olika myndigheter. Det framgår även olika typer av psykisk ohälsa hos gärningsmännen.

Socialstyrelsens har bland annat gjort följande iakttagelser när det gäller socialtjänsten i utredningarna av vuxna:

  • socialtjänsten uppmärksammar och utreder inte alltid våldet
  • socialtjänstens utredningar brister i vissa fall när det bland annat gäller riskbedömningar och motiverande arbete
  • intern och extern samverkan har inte alltid fungerat.

Behov av förbättringar

Det finns ett flertal uppdrag på Socialstyrelsen som har koppling till flera av de brister som myndigheten har sett i utredningarna. Bland annat pågår det ett arbete med att ta fram föreskrifter och revidera de allmänna råden (SOSFS 2009:22) om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld. Det pågår också arbeten med att ta fram vägledningar för mödra och barnhälsovården samt elevhälsan. Dessutom revideras de allmänna råden (SOSFS 2003:16) och handboken om anmälningsskyldighet när barn far illa eller riskerar att fara illa.

När det gäller barn ser Socialstyrelsen bland annat behov av

  • att det finns information på olika språk om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens roll och möjligheter att erbjuda skydd, stöd och vård
  • att det finns information om psykisk hälsa i samband med och efter förlossning till blivande och nyblivna föräldrar
  • att socialtjänsten beaktar att det kan behövas kompetens när det gäller att uppmärksamma spädbarns särskilda behov samt risker för och tecken på förlossningsdepression och förlossningsspykos inom verksamheter som omfattar kvinnor
  • att barnperspektivet beaktas i alla verksamheter inom socialtjänsten
  • att hälso- och sjukvården samt skola och förskola efterlever anmälningsskyldigheten.

När det gäller vuxna ser Socialstyrelsen bland annat behov av

  • ökad kompetens i att uppmärksamma och fråga om våld inom socialtjänst och hälso- och sjukvård
  • ökad kunskap inom socialtjänsten om metoder för motivationsarbete
  • att socialtjänsten erbjuder insatser efter den enskilda individens behov
  • att bedömning av behov och risker utvecklas
  • att socialtjänsten följer upp insatser
  • utveckling av intern och extern samverkan.

För att Socialstyrelsen ska kunna uppnå syftet med utredningarna finns behov av att utveckla verksamheten:

  • Ett större antal fall behöver inkluderas i utredningsverksamheten när det gäller barn.
  • Lagstiftningen när det gäller vuxnas dödsfall behöver analyseras i syfte att klarlägga under vilka förutsättningar uppgifter som direkt berör gärningsmännen även kan begäras in.

För att kunna göra en samlad bedömning av utvecklingsbehoven är det viktigt att Socialstyrelsens resultat analyseras tillsammans med Statskontorets kommande utvärdering och slutredovisningen från den nationella samordnaren mot våld i nära relationer.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2014
Artikelnummer: 2014-1-19
ISBN: 978-91-7555-143-2
Format: POD
Antal sidor: 36
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 42 kr