/
/

Psykologutredning i skolan

Rapporten diskuterar när det är aktuellt att utföra en psykologutredning i skolan, hur en sådan utförs och hur resultaten återförs så att lämpliga åtgärder i möjligaste mån undanröjer hinder för lärandet. I sammanställningen ingår även en diskussion om lämpliga metoder.

Sammanfattning

Alla barn har rätt att bemötas med respekt och förståelse i skolan, rätt till lärande och utveckling på sina egna villkor och utifrån sina egna förutsättningar. För att utvecklas behöver barnet mötas där det står.

Skolmiljö och pedagogik kan behöva anpassas

I skolan uppmärksammas ofta svårigheter som inte varit uppenbara före skolstart. Svårigheterna kan bero på att miljön och aktiviteterna ställer fel krav på barnet och skapar hinder för lärande och utveckling. Miljö eller pedagogik bör anpassas så att man kan ställa rätt krav. Detta synsätt har stöd i såväl skollagen (2010:800) som Världshälsoorganisationens internationella klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Om anpassningarna inte ger önskat resultat kan det vara motiverat att utreda individuella faktorer hos barnet. Syftet med en psykologisk utredning är att förstå barnet bättre och ska inte göras om det inte kommer barnet till gagn.

Uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter kan ha många orsaker. Vad som ligger till grund för svårigheterna är viktigt att förstå för att kunna vidta lämpliga åtgärder. Att läsa och skriva är färdigheter som påverkar hela livet, och ett systematiskt förebyggande arbete är avgörande för barns möjligheter att lyckas med läs- och skrivinlärning. Att utveckla god läs- och skrivförmåga kräver mycket tid och är ett arbete som måste prioriteras. Detta gäller inte minst barn som har ett annat modersmål än svenska.

Svårigheter som kan innebära behov av psykologutredning

En utredning i elevhälsan kan behövas när barnet riskerar att inte uppnå kunskapskrav eller stöter på andra svårigheter i sin skolsituation. Det kan handla om barn eller ungdomar som:

  • har generella svårigheter att nå målen, där det finns misstanke om att en svagbegåvning eller lindrig utvecklingsstörning är orsaken
  • har specifika svårigheter att lära sig läsa, skriva eller räkna, men där begåvningsnivå och förmåga till abstrakt tänkande stämmer för åldern
  • har svårt att koncentrera sig, upprätthålla uppmärksamhet, strukturera eller planera sitt arbete
  • har svårt att fungera i klassrummet (svårt att vänta på sin tur, är oroliga, utagerande)
  • har svårt att interagera socialt
  • har svårt att ta förändringar och lätt blir oroliga vid rutinbrott
  • har hög frånvaro
  • uppvisar tecken på depression, ångest, ängslan, självskade- eller riskbeteenden.

Många barn har kombinationer av svårigheter.

Rektor beslutar om psykologutredning och ansvarar för att rätt stöd sätts in 

En utredning ska, med få undantag, påbörjas i samförstånd med barnets vårdnadshavare. Rektor beslutar om utredningen och är ansvarig för att barnet får det stöd som utredningen visar att det behöver. Syftet med en utredning i skolan är inte att ställa en medicinsk eller (neuro-)psykiatrisk diagnos. En formell diagnos får inte heller ställas som krav för att barnet ska få tillgång till det stöd och den anpassning som det behöver.

Om svårigheterna innebär en funktionsnedsättning

En mer omfattande utredning kan innehålla en pedagogisk, en medicinsk, en psykosocial och en psykologisk bedömning. Vid särskoleplacering är den omfattande utredningen ett lagkrav. Om barnet har andra svårigheter av sådan art och grad att de innebär en funktionsnedsättning kan en utredning av ett specialistteam utanför skolan vara nödvändig. Det är skolans ansvar att se till att barnet får det stöd som utredningen visar att det är i behov av, oavsett var en utredning genomförs och vilka svårigheter som föranlett den.

Förutsättningar för en psykologisk utredning

Innan man gör en psykologutredning ska det ha gjorts en pedagogisk kartläggning.

Psykologutredningens omfattning och innehåll anpassas efter barnet och frågeställningen. Psykologen ansvarar för att välja metoder som svarar mot utredningens syfte, det specifika barnet samt yttre omständigheter. Samtal med föräldrar och med barnet och observation i skolmiljön är viktiga delar av utredningen.

En psykolog som utreder i skolan ska:

  • utgå ifrån Barnkonventionen
  • ha insikt i vikten av att förstå sammanhanget och miljön barnet verkar i
  • ha förmåga att analysera svårigheterna och precisera utredningens frågeställning
  • vara utvecklingspsykologiskt välbevandrad
  • vara insatt i pedagogisk psykologi

Den ska också ha instrumentkompetens (psykometrisk kunskap och praktisk erfarenhet) om:

  • begåvning och inlärningsförmåga (t.ex. WISC, Leiter-R, Ravens matriser, WPPSI)
  • neuropsykologiska funktioner (t.ex. NEPSY, D-KEFS, Rey Complex Figure, VMI)
  • neuropsykologiska skattningar (t.ex. Fem-till-femton formuläret, BRIEF)
  • skattningar av adaptiv förmåga (t.ex. ABAS, Vineland)
  • självskattningar av psykisk hälsa eller självbild (t.ex. Beck ungdomsskalor, Jag tycker jag är).

Den ska även:

  • ha god förmåga att tolka, se konsekvenserna av och kommunicera resultaten av en utredning
  • kunna väga in bakgrundsfaktorers betydelse för såväl testresultat som åtgärder.

Det skriftliga utlåtandet ska vara tydligt

Att tolka, utvärdera och uttrycka resultatet är en viktig del av utredningen och behöver ges den tid som det kräver. Det skriftliga utlåtandet ska inte ge en allmän beskrivning av barnet utan skrivs vid en viss tidpunkt och med ett visst syfte. Information och ordval ska anpassas utifrån vem som är tänkt mottagare. Det ska tydligt framgå vilka metoder och informationskällor som utlåtandet bygger på.

Sociokulturella erfarenheter kan påverka utredningen

Om barnet har en bakgrund som tydligt avviker från psykologens samlade erfarenhet och metodik, måste utredningen ha en extra försiktig och prövande inriktning och leda till förslag snarare än diagnostiska slutsatser. Även barn som pratar bra svenska kan ha sociokulturella erfarenheter som gör testuppgifter och normer mer eller mindre ogiltiga. Ett svenskspråkigt test som är utprövat under västerländska förhållanden gör inte rättvisa åt ett barn som är uppvuxet med ett annat språk och i en helt annan miljö. Det är viktigt att vara beredd på att använda en tolk i utredningssammanhang. Att göra det på ett bra sätt kräver medvetenhet och övning.

Barn med särskilda behov kräver ofta omfattande samverkan

Det krävs ofta ett omfattande samverkan om barn med särskilda behov och skolan får naturligt en central roll i denna samverkan. Strukturella, verksamhetskulturella och organisatoriska faktorer såväl som sekretesslagstiftningen kan försvåra samverkan. För att evelhälsoarbetet ska ha en förebyggande funktion och minska risken för att barn blir utan det stöd de har rätt till behövs tydlighet när det gäller struktur, ansvar och befogenheter samt hantering av sekretessfrågor på ett sätt så att barnets integritet skyddas men utan att hindra ett effektivt samarbete.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2013
Artikelnummer: 2013-6-39
ISBN: 978-91-7555-084-8
Format: POD
Antal sidor: 44
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt