/
/

Framtida konsekvenser av sjukdom och skada under uppväxten – underlagsrapport till Barn och ungas hälsa, vård och omsorg 2013

I underlagsrapporten diskuteras vuxenetablering bland unga vuxna som under uppväxten drabbats av sjukdom eller funktionsnedsättning. Analyserna har avgränsats till fem grupper varav fyra med en kronisk eller allvarlig sjukdom. Författarna ansvarar själva för innehållet i underlagsrapporten.

Huvudrapport 

Barn och ungas hälsa, vård och omsorg 2013

Sammanfattning

Vuxenetableringen bland unga med kroniska sjukdomar följer ungefär samma mönster som för andra jämnåriga. Det finns dock subgrupper inom sjukdomsgrupperna akut lymfatisk leukemi, diabetes, Crohns sjukdom och blödarsjuka, som har en sämre situation än övriga. Ryggmärgsskadade har också en mer utsatt situation än övriga grupper.

Användning av psykofarmaka och vård med psykiatriska diagnoser är vanligare bland unga vuxna med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning, än det är i övriga befolkningen. Bland dem med en förvärvad ryggmärgsskada, och bland dem som fick diabetes innan de började skolan, har drygt 40 procent av kvinnorna och drygt 30 procent av männen använt psykofarmaka eller fått psykiatrisk vård för ångest, depression, självmord eller missbruk någon gång mellan 20 och 35 års ålder. Allra vanligast var det bland kvinnor som fick leukemi i tidiga tonåren, 43 procent. I övriga befolkningen låg motsvarande andel på 25 procent bland kvinnor och 18 procent bland män.

Den högre förekomsten av psykofarmaka och psykiatrisk vård bland unga vuxna med kronisk sjukdom och ryggmärgsskada har samband med faktorer knutna till vuxenetablering (utbildning, arbetsmarknadsanknytning och familjebildning). De sociala uppväxtfaktorerna har ungefär samma betydelse som i övriga befolkningen. De som har växt upp i arbetarhem, eller hem där föräldrarna inte förvärvsarbetade, hade signifikant högre risk för psykofarmakaanvändning och vård med psykiatriska diagnoser. Detsamma gällde personer med utländsk bakgrund, och personer som har vuxit upp med ensamstående föräldrar.

Allt fler unga har i dag någon kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Det beror framför allt på att den medicinska vården har förbättrats så att överlevnaden har ökat kraftigt i flera av de sjukdomar som drabbar barn. Därmed behövs också större uppmärksamhet på hur vården klarar av att möta ungas behov, bland annat när de övergår från att vara patienter i barnsjukvården till vuxensjukvården. Många av de frågor som är aktuella för unga med en kronisk sjukdom är inte heller sjukdomsspecifika, utan snarare ungdomsspecifika. Vården bör därför i högre utsträckning inriktas mot de områden som är mest aktuella för unga vuxna och hjälpa till att skapa goda förutsättningar för deras vuxenetablering. Vissa grupper behöver mer stöttning än andra. Att det går att motverka ogynnsamma konsekvenser av kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar framgår bland annat av de skillnader som finns mellan unga med olika socioekonomisk bakgrund.  

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2013
Artikelnummer: 2013-5-38
Format: POD
Antal sidor: 60
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Danuta Biterman
075-247 30 00