/
/

Unga och brott i Sverige – underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013

I underlagsrapporten fokuserar författarna på beskrivningen av barns och ungas utsatthet för brott samt på ungdomsbrottslighetens omfattning och utveckling. Dessutom analyseras de demografiska och sociala bakgrundsfaktorerna bakom ungdomsbrottslighet. Författarna ansvarar själva för innehållet i underlagsrapporten.

Huvudrapport 

Barn och ungas hälsa, vård och omsorg 2013

Sammanfattning

Den självrapporterade ungdomsbrottsligheten minskar – både när det gäller andelen som uppger att de begått en enstaka brottslig handling och andelen som uppger att de begått ett större antal brott. Andelen lagförda ungdomar har också minskat under de senaste 40 åren. Detta hänger framförallt samman med en påtaglig minskning av lagföringar för stöld bland unga män. Bland de unga kvinnorna ökar däremot andelen som lagförts för brott. Fortfarande är det dock väsentligt fler pojkar än flickor som registreras för brott.

Andelen ungdomar som uppger att de utsatts för våld har inte ökat under senare år. Andelen utsatta för grövre våld är ungefär på samma nivå som på 1980-talet. Sedan 1970-talet är det ungefär 15 ungdomar i åldern 10–24 år som faller offer för dödligt våld varje år.

Antalet vålds- och sexualbrott mot barn som anmälts till polisen har följt en ökande trend under en längre tid. Förklaringen kan vara den ökande benägenheten att anmäla våld mot barn till polisen. Mycket tyder nämligen på att det i Sverige finns en långsiktig minskning i föräldrars våld mot barn, inte minst sedan användandet av våld i uppfostringssyfte kri-minaliserades år 1979. Det allra grövsta, dödliga våldet mot barn har också minskat under en längre tid.

I stort sett samtliga indikatorer visar att pojkar är mer utsatta för misshandel än flickor. Flickor är i sin tur väsentligt mer utsatta för sexualbrott än pojkar. Det finns vidare ett tydligt mönster där unga män oftare utsatts för våld på offentliga platser medan våldet mot unga kvinnor oftare inträffat i någons bostad.

Riskfaktorer som har med skolgången att göra har särskilt starka samband med brottslighet. Unga med låga betyg har en påtaglig högre risk att lagföras under tonåren.

Tonåringar som blivit lagförda för brott har en betydligt sämre hälsa i ung vuxen ålder jämfört med dem utan lagföringar. Detta är särskilt tydligt när det gäller alkohol- och narkotikamissbruk. De unga som lagförts både som tonåringar och som unga vuxna löper också en påtagligt större risk att stå utanför arbetsmarknaden i medelåldern. På längre sikt är dödligheten betydligt högre bland dem med flera lagföringar under tonåren. Skillnaderna ökar med stigande ålder.

För de brottsbelastade männen finns det en tendens att ohälsan och dödligheten är högre bland de yngre födelsekohorterna än bland de äldre. Likaså står högre andel utanför arbetsmarknaden. Detta antyder att de brottsbelastade männen över tid blivit en grupp som kännetecknas av en större marginalisering och sårbarhet. 

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2013
Artikelnummer: 2013-5-37
Format: POD
Antal sidor: 53
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Danuta Biterman
075-247 30 00