/
/

Folkhälsan i Sverige – Årsrapport 2013

Socialstyrelsens och Statens folkhälsoinstituts rapport ger en aktuell och översiktlig bild av hälsoutvecklingen och dess bestämningsfaktorer. Den visar bland annat att bland kvinnor och män 35-44 år har risken att få stroke ökat med 21 respektive 15 procent sedan 1995.

Denna publikation har tagits över av Folkhälsomyndigheten som bildades den 1 januari 2014. Vill du beställa rapporten gör du det på Folkhälsomyndighetens webbplats, där finns även mer information.

Sammanfattning

Ett tecken på att folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre är att medellivs-längden har ökat under flera decennier och dessutom fortsatt att öka under 2000-talet. År 2011 var medellivslängden 83,7 år för kvinnor och 79,8 år för män. Den viktigaste orsaken till att medellivslängden har ökat är att dödligheten minskat kraftigt i hjärt- och kärlsjukdomar. Minskningen har varit snabbare bland män och könsskillnaderna i dödlighet har minskat.

Skillnader i hälsa grundläggs tidigt

Personer med kort utbildning har sämre hälsa än dem med längre utbildning. I yrkesverksamma åldrar är dödligheten mer än dubbelt så hög bland personer med förgymnasial utbildning som bland dem med eftergymnasial utbildning och skillnaden har ökat sedan början av 1990-talet. Alla stora dödsorsaker i befolkningen – hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser – är vanligare bland dem med kort utbildning. De som har kort utbildning upplever också sin hälsa som sämre och har mer psykisk ohälsa.

Utbildning är en indikator på socioekonomiska förhållanden och kan påverka hälsan genom flera mekanismer, däribland lägre hälsorisker i arbetslivet, mindre ekonomisk utsatthet och mindre stress. Exempelvis är arbetslösheten högre bland personer med kort utbildning än bland personer med lång.

Daglig rökning och fetma är också vanligare bland dem med kort utbildning. Dessa skillnader mellan socioekonomiska grupper finns redan i barndomen och under tonåren, vilket talar för att uppväxtmiljön har betydelse för hälsovanorna. Även utbildningskarriären avgörs tidigt i livet. Betygen i grundskolans årskurs 9 har avgörande betydelse för benägenheten att studera vidare. Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan har gradvis minskat och ligger nu på den lägsta nivån hittills under 2000-talet. Det är en högre andel pojkar än flickor som inte uppnår behörighet.

Sämre hälsoutveckling bland kvinnor med kort utbildning

Förstagångsinsjuknandena i stroke har minskat i befolkningen, men bland kvinnor i förvärvsarbetande åldrar ses ingen minskning den senaste tjugoårsperioden. Bland yngre medelålders av båda könen (35–44 år) ses i stället en viss ökning, som är tydligast bland kvinnor och män med kort utbildning.

Kvinnor i förvärvsarbetande åldrar med endast grundskoleutbildning är en grupp som i flera avseenden har haft sämre hälsoutveckling än andra grupper. Bland dem har den återstående medellivslängden vid 30 års ålder ökat långsammare än i andra grupper sedan 1990-talet, samtidigt som den självskattade hälsan har försämrats. Bland kvinnor i yngre medelålder med kort utbildning ökar nu inte endast strokeinsjuknandena utan även insjuknanden i hjärtinfarkt.

Socioekonomiskt utsatta vårdas oftare för våldsskador

Antalet fall av anmälda våldtäkter har ökat. Kvinnor drabbas oftare än män av sexuellt våld, medan män oftare utsätts för våld som leder till svåra fysiska skador och inläggning på sjukhus. Personer med kortare utbildning lever oftare i miljöer med socioekonomisk utsatthet där förekomsten av våld är vanligare, och de drabbas oftare av övergrepp och misshandel som leder till sjukhusvård. Kvinnor med förgymnasial utbildning läggs in av dessa orsaker mer än dubbelt så ofta som män med eftergymnasial, trots att män generellt sett oftare läggs in på grund av våld än kvinnor.

De unga – i åldrarna då sjukhusinläggning för övergrepp är vanligast – har ofta ännu inte uppnått sin egen slutliga utbildning. Bland dem finns en gradient så att de ungdomar som har mödrar med förgymnasial utbildning betydligt oftare läggs in på sjukhus på grund av övergrepp än ungdomar med eftergymnasialt utbildade mödrar.

Färre unga kvinnor vårdas för självskadebeteende

Ungas psykiska hälsa är sämre i dag än under 1990-talet. Såväl inläggningar i psykiatrisk slutenvård som sjukhusinläggningar för alkohol och narkotikarelaterade diagnoser har ökat. Cannabisanvändning är vanligare i åldern 16–29 år än i äldre åldersgrupper. Självmorden minskar inte bland unga, trots minskningar i övriga åldersgrupper. De senaste åren syns däremot en minskning av inläggningar för självskadebeteende bland de unga kvinnorna. Arbetslöshet ökar risken för psykisk ohälsa och kan öka risken att dö i förtid, bland annat av alkoholrelaterade orsaker eller på grund av självmord. Arbetslösheten är högre i åldersgruppen 16–24 år än i övriga åldersgrupper.

Levnadsvanor har betydelse för hjärtsjukdom och cancer

I takt med att hjärt- och kärlsjukdomarna har minskat i befolkningen har betydelsen av cancer ökat relativt sett som dödsorsak. Rökning, alkohol, övervikt och fetma samt brist på fysisk aktivitet är alla faktorer som ökar risken för såväl hjärt- och kärlsjukdomar som olika former av cancer. Rökningen har fortsatt att minska. Andelen dagligrökare är högst i åldersgruppen 45–64 år och bland personer med kort utbildning.

Befolkningens genomsnittliga alkoholkonsumtion har sjunkit gradvis under en följd av år och beräknas nu vara den lägsta på omkring tio år.

Övervikt och fetma har blivit vanligare de senaste två decennierna. Ökningarna har varit störst bland personer under 50 år. Det senaste decenniet syns dock ingen förändring för andelen vuxna med övervikt, men däremot finns det tecken på att fetma har blivit något vanligare. Övervikt är vanligast bland män, medan fetma är lika vanligt oavsett kön och dessutom vanligare bland personer med kort utbildning än bland personer med lång.

Andelen vuxna med en stillasittande fritid har varit oförändrad under det senaste decenniet. En stillasittande fritid är vanligare bland personer med kort utbildning än bland personer med längre.  

Läs hela sammanfattningen

 

Publiceringsår: 2013
Artikelnummer: 2013-3-26
Format: PDF
Antal sidor: 92
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00