/
/

Sjukdomar i sluten vård 1987–2012

Rapporten baseras på patientregistret och tar särskilt upp utvecklingen av antalet vårdade i större sjukdomsgrupper. Publikationen innehåller uppgifter om antalet vårdade personer per diagnos och år i sluten vård. Ytterligare mått på exempelvis vårdtider och vårdtillfällen finns i Socialstyrelsens statistikdatabas.

Sammanfattning

Socialstyrelsens patientregister har funnits i olika former och med olika benämningar sedan 1960-talet. Registret har varit heltäckande, det vill säga omfattande all sluten sjukvård, sedan 1987, och numera är rapporteringsskyldigheten utvidgad till att gälla även privat vård och läkarbesök i specialiserad öppen vård samt dagkirurgi. Den utvidgade rapporteringen från den öppna vården har ännu allt för stora brister för att den ska kunna användas för officiell statistik. Därför har rapporteringen i denna publikation avgränsats till sluten vård.

Totalt har 40,8 miljoner vårdtillfällen för 8,3 miljoner personer rapporterats in under perioden 1987–2012. Av dessa var 34,9 miljoner vårdtillfällen med sjukdom som huvuddiagnos. De resterande vårdtillfällena (5,9 miljoner) rör i huvudsak skador och förgiftningar. Antalet utskrivna patienter med sjukdom som huvuddiagnos har förändrats över tid från 868 000 patienter år 1987 till som lägst 761 000 patienter år 2003. Sedan dess har antalet gradvis stigit till 838 000 patienter 2012. Förändringar av antalet vårdade över tid för en sjukdomsgrupp kan ha flera orsaker:

  • Förekomsten av sjukdomen i befolkningen kan öka eller minska.
  • Behandlingsideologier kan förändras.
  • Ny teknik för diagnostik och behandling kan utvecklas.
  • Organisationen kan ändras och överflyttning kan ske till öppen vård.
  • Demografiska förändringar på grund av åldrande befolkning.

Under den aktuella perioden har många nya medicinska åtgärder och behandlingsprinciper införts och fått fotfäste i sjukvården. Därtill har sjukvårdsorganisationen genomgått stora strukturomvandlingar. Sjukhus har lagts ner eller slagits samman, och tillgången till slutenvårdsplatser har minskat på många håll i landet. Det är förmodligen i första hand sådana förändringar som återspeglas i många av de ganska kraftiga förändringar som statistiken uppvisar för en del vanliga sjukdomsgrupper.

Den största procentuella minskningen, 75 procent, har skett inom sjukdomsgruppen sjukdomar i ögat och närliggande organ vilket delvis beror på att vården avseende grå starr (katarakt) gradvis utförs i allt ökande omfattning i den öppna vården. Den högsta procentuella ökningen ses inom sjukdomsgruppen sjukdomstecken och onormala fynd, vilken ökade med 47 procent.

Antalet patienter som vårdades för influensa/lunginflammation ökade med ca 6 900 (22 procent) mellan år 2010 och 2012. Smittskyddsinstitutets influensarapport 2013 anger både flera cirkulerande influensatyper och en kraftigt minskad vaccinationstäckning bland riskgrupper som bidragande orsaker till ökningen.

Publikationen innehåller endast uppgifter om antalet vårdade personer per diagnos och år. Ytterligare mått på vårdkonsumtionen, t.ex. vårdtider och antal vårdtillfällen finns tillgängliga i Socialstyrelsens statistikdatabas (www.socialstyrelsen.se/statistik). Där finns även uppgifter om operationer i sluten vård och i specialiserad öppen vård (dagkirurgi).

Variablerna i den statistik som publiceras här är huvuddiagnos, kön och ålder. Alla är av god kvalitet men huvuddiagnos är den variabel där det är mest problematiskt att uppnå hög täckning och god kvalitet. Bortfallet av denna uppgår till mellan 0,9 och 1,5 procent per år. Ytterligare omkring 10 procent av diagnoserna (7 procent på kapitelnivå) har bedömts som felaktiga i olika valideringsstudier, med stora variationer mellan olika sjukdomsgrupper.

Uppgifterna om kön och ålder har hämtats via personnummer. Rapporteringen av personnummer för personer över 1 års ålder som bor i Sverige är i stort sett fullständig. Även för personer som bor utomlands och för nyfödda som saknar personnummer finns i hög utsträckning uppgifter om födelsedatum och kön. Bortfallet för kön och ålder rör sig bara om bråkdelar av en promille, och för hemortslän ett par promille.

Diagnosuppgifter rapporteras till patientregistret i kodad form enligt svenska versioner av Världshälsoorganisationens (WHO) internationella system för klassifikation av sjukdomar (International Classification of Diseases – ICD). Under perioden 1987–1996 användes ”Klassifikation av sjuk-domar 1987”, vilket motsvarar WHO:s nionde revision (ICD9). År 1997 infördes den svenska versionen av ICD-10, först med namnet ” Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997” och sedan år 2011 med namnet ”Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälso-problem” (ICD-10-SE).

Samtliga sjukvårdshuvudmän i Sverige, med undantag av Region Skåne, övergick till klassifikationen i enlighet med ICD10 år 1997. Detta betyder att det för 1997 finns koder från två olika klassifikationer i patientregistret. Från 1998 används ICD10 inom all sluten vård i riket.

Översättningar mellan de två klassifikationerna är tyvärr sällan entydiga; det finns många exempel där en ICD9-kod översatts till flera olika ICD10-koder. Det finns också exempel på det omvända, dvs. flera ICD9-koder och en ICD10-kod. Det största problemet är att man ofta måste inkludera flera ICD9-koder och flera ICD10-koder för att få en riktig översättning. Trender kan således ofta enbart följas för grupper av diagnoser.

I denna publikation redovisas statistik över sjukdomar som rapporterats som huvuddiagnos under perioden 1987–2012. På grund av översättningsproblemen mellan ICD9 och ICD10 redovisas hela perioden endast för grova grupperingar (kapitel enligt ICD10) av diagnoserna.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2013
Artikelnummer: 2013-12-27
ISBN: 978-91-7555-129-6
Format: POD
Antal sidor: 65
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr