/
/

Patientens väg genom vården - system för uppföljning av väntetider i vården – Rapport december 2013

Rapporten redovisar hur ett system för att följa upp väntetider på nationell nivå med stöd av patientregistret kan utformas.

Sammanfattning

Visionen – Att kunna följa patientens väg

De första nationella mätningarna av väntetider i den svenska hälso- och sjukvården startade i samband med vårdgarantireformens tillkomst i början av 90-talet. Därefter har en Väntetidsdatabas tillkommit och landstingen har tillsammans med SKL skapat en webbtjänst för uppföljning av väntetider i vården. Databasen följer i första hand de väntetider som regleras av vårdgarantin. Databasen har utvecklats över åren och den kommer även att innehålla uppgifter om väntetider till viss diagnostik. Ett problem är dock att uppgifterna inte är möjliga att koppla till andra registerdata på individnivå, vilket bland annat innebär att möjligheterna till mer avancerade analyser av väntetider och deras orsaker är mycket begränsade. Mot bakgrund av att väntetider är en mycket central fråga för såväl patienter som verksamhetens effektivitet och styrning har Socialstyrelsen framfört till regeringen att det vore önskvärt att uppgifter om hur länge patienterna får vänta blir en del av patientregistret.

Visionen för det arbete som myndigheten bedrivit inom ramen för regeringsuppdraget att utveckla uppföljningen av vårdens tillgänglighet är att det på nationell nivå ska vara möjligt att med en generisk modell av de grundläggande stegen i vårdprocessen följa upp hur lång tid olika vårdinsatser tar i sin helhet och i olika delar av vårdprocessen. Denna vision stämmer väl överens med det utvecklingsarbete som pågår i många landsting för att förbättra möjligheterna till en processbaserad uppföljning. Några landsting har redan idag denna möjlighet i sina vårdadministrativa system.

En kartläggning av hur väntetider följs upp i några länder i vår närmaste omgivning visar att det i samtliga länder finns en nationell uppföljning som ofta är mer omfattande än den svenska. Vad som samlas in och hur detta görs varierar liksom även sättet att sammanställa och publicera uppgifterna. Erfarenheterna från dessa länder visar på ett flertal utvecklingsmöjligheter, inte minst i sättet att utnyttja data för styrning och utvärdering.

En förbättrad uppföljning av väntetider i vården kräver omfattande förändringar och tar tid.

En nyckelfråga för att kunna följa patientens väg är att det blir möjligt att koppla samman händelser till vårdkedjor, vilket i sin tur förutsätter att uppföljningen av vården blir ärendebaserad, det vill säga att det blir möjligt att följa enskilda vårdprocesser. För detta krävs en utveckling av rutiner, regler och kodverk liksom en översyn av de juridiska förutsättningarna för insamling av data på nationell nivå. Varje vårdkedja behöver förses med ett vårdprocess-id. Detta är ett omfattande och långsiktigt arbete som måste ske med utgångspunkt från den nationella hälsostrategin och Socialstyrelsens arbete med nationellt fackspråk och nationell informationsstruktur.

Patientens perspektiv ska vara utgångspunkt
för mätningarna

Den modell för uppföljning som Socialstyrelsen utarbetat och testat inom cancervården innehåller fem mätpunkter från remissutfärdande till start av behandling. En viktig utgångspunkt för modellen har varit att den i första hand ska ge patientens perspektiv på väntetider. Det innebär att det som ska registreras är när beslut om att skicka en remiss tas, när patienten gör ett första besök hos specialist, när information om diagnos ges, när en behandlingsplan har överenskommits med patienten samt när behandlingen startar. En begränsning som styrt arbetets inriktning har emellertid varit att det endast är läkarinsatser i specialistvården som ingår i uppgiftsskyldigheten till patientregistret. Därför omfattar modellen och mätningarna endast mätpunkter i denna del av vården.

Arbetet med att testa modellen har visat att de två mätpunkter som avser tidpunkten när information ges till patienten eller när vården planeras tillsammans med patienten är svåra att fånga och dokumentera. De övriga mätpunkterna är lättare att såväl definiera som att fånga, även om det visat sig att de kvalitetsregister som använts har valt att registrera olika händelser vilket gör att det inte varit möjligt att få fullständig jämförbarhet mellan samtliga tio register i mätningarna.

Fortsatt utveckling med modellen som grund

För att nå det långsiktiga målet om en regelbunden uppföljning av väntetider som bygger på de för patienten viktigaste tidpunkterna föreslår Socialstyrelsen ett fortsatt utvecklingsarbete med utgångspunkt från den modell som testats inom cancervården. I fösta hand anser myndigheten att modellen bör testas för andra diagnoser där det finns kvalitetsregister som innehåller uppgifter som gör det möjligt att följa upp väntetider. Ytterligare ett viktigt arbete för myndigheten är att utreda möjligheterna för att införa ett så kallat remiss-id, det vill säga att göra det möjligt att i patientregistret koppla samman vårdprocesser. Detta arbete kräver ett nära samarbete med landstingen och Sveriges Kommuner och Landsting.

Mätningarna av väntetider i cancervården har visat på omfattande regionala variationer som strider mot lagstiftningens målsättning om en vård på lika villkor. Mot denna bakgrund avser Socialstyrelsen att starta ett utvecklingsarbete med förebild från det danska systemet med så kallade ”pakkeförløb”. I arbetet skall även ingå att sätta mål för hur långa väntetiderna bör vara inom olika cancerformer.

 

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2013
Artikelnummer: 2013-12-20
Format: POD
Antal sidor: 60
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Marianne Hanning
075-247 30 00