/
/

Utvärdering av försöksverksamheter i kommuner – Individual Placement and Support, individanpassat stöd till arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

Rapporten beskriver fördelningen av statsbidrag till kommuner som startat en försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning. Den presenterar också en extern utvärdering som beskriver hur verksamheterna har fungerat och kommunernas erfarenheter av arbetet.

Arbete med stöd ger en möjlighet att nå, få och behålla ett arbete även för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Totalt har drygt 1 000 personer med psykisk funktionsnedsättning deltagit i försöksverksamheter om meningsfull sysselsättning som har bedrivits med statsbidrag i 32 av landets kommuner.

Verksamheter inriktade på IPS-modellen

Försöksverksamheterna har inriktats mot IPS-modellen (Individual Place-ment and Support) som är en av de rekommenderade åtgärderna i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (2011).

IPS-modellen bygger på att deltagarna får stöd av s.k. coacher i att söka arbete baserat på sina egna val och preferenser utan föregående arbetsträning eller bedömning av arbetsförmåga. Socialstyrelsen har bistått försöksverksamheterna med manualer och utbildningsmaterial om IPS-modellen.

Olika förutsättningar för olika verksamheter

Totalt var 103 coacher verksamma i de 32 verksamheterna. På grund av sen start blev den treåriga satsningen i praktiken tvåårig. Kommunerna hade också olika lång startsträcka för att få till stånd en projektorganisation och inhämta kunskaper om IPS-modellen. Flera av försöksverksamheterna hade sina första deltagare först 2013. Andra var mer rustade inför starten vilket främst berodde på att man redan hade en liknande verksamhet.

Det lokala arbetsmarknadsläget har också haft stor betydelse för försöksverksamheternas utfall. Över hälften av arbetsgivarna som tog emot deltagarna kom från den privata sektorn.

Verksamheterna har lett till sysselsättning för många

Av de cirka 900 deltagarna som fanns kvar i verksamheterna vid mättillfället, har 600 personer fått någon form av sysselsättning. Totalt 111 personer (12 procent) har fått ett arbete (inkluderat lönebidragsanställningar) medan de övriga har praktikplatser, studerar eller har en oavlönad sysselsättning. För 35 procent av deltagarna hade insatserna ännu inte lett till någon sysselsättning.

Framgångsfaktorer för IPS-modellen

Många coacher ser IPS som en mycket användbar och strukturerad modell. Utmaningen har dock varit att få med övriga samverkansparter såsom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och arbetsgivarna i det nya synsätt som präglar IPS-modellen. Det traditionella arbetssättet innebär att personer med psykisk funktionsnedsättning ska rehabiliteras steg för steg. IPS-modellen introducerar deltagaren som en person som själv bestämmer vilka arbetsuppgifter som hon är motiverad till.

Enligt intervjuerna med deltagare är framgångsfaktorerna följande:

  • Stödet inriktas mot deltagarnas egna mål.
  • Coacherna bedömer eller skattar inte deltagarna.
  • Coacherna arbetar för att snabbt nå resultat i enlighet med deltagarnas önskemål, utan omväg via olika trappstegsprövningar.
  • Det finns ett begränsat antal deltagare per coach.
  • Coacherna är tillgängliga för deltagarna.

Knappt hälften av kommunerna fortsätter med verksamheterna

Drygt 40 procent av kommunerna har fortsatt eller kommer att fortsätta arbeta enligt IPS-modellen efter försökverksamhetens slut. Cirka 50 procent av kommunerna vill fortsätta men söker finansieringslösningar.

Det är endast två kommuner som meddelat att de inte har några planer på att fortsätta med verksamheten.

Läs hela sammanfattningen
Utvärdering av försöksverksamheter i kommuner

Publiceringsår: 2013
Artikelnummer: 2013-12-19
Format: PDF
Antal sidor: 68
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Birgitta Greitz
075-247 30 00